Nytt stjärntecken?

En amerikans astronom hävdar nu att stjärntecknena kan vara felaktiga, att man inte tillhör det stjärntecknet som man hittills har trott. Jag har alltid trott att jag varit vädur, men enligt den amerikanska astronmen skulle jag tillhöra fiskarna. Jag tror faktiskt det stämmer. Väduren beskrivs som en utåtriktad ledare som söker äventyr och spänning. Jag har aldrig varit någon ledartyp, jag har alltid hellre lyssnat än pratat. Dessutom föredrar jag trygga rutiner framför spänning. Fiskarna däremot beskrivs som empatiska, lyssnande och rättvisa med ett rikt känsloliv och som ibland känner att de inte passar in. Det känns mer som jag.

Läs artikeln här: http://www.aftonbladet.se/wendela/article8406104.ab


Dag 14: Mina livsmål

Jag har ett mål med mitt liv: att vara lycklig. Och det ska jag uppnå genom att se till att få en vardag som jag trivs i, med rutiner jag gillar och med personer jag älskar. Jag är redan på väg mot ett yrke som jag vet att jag kommer tycka är intressant och betydelsefullt. Jag är ganska lycklig i det skedet av livet jag är nu och jag ska arbeta för att det ska vara så även i de kommande livsskedena.

Dag 13: Den här veckan

Den här veckan har väl varit okej, inte jättbra, men okej. Jag har känt mig på ganska dåligt humör, men det börjar vända nu, skönt. Jag får väl gå igenom vad veckans dagar har bestått av:

Måndag: Jag var på en föreläsning om stamningsbehandling, annars pluggade jag nog bara tror jag.
Tisdag: Jag var på en föreläsning om kulturella skillnader i synen på hälsa och på kvällen kom han som jag är kontaktperson åt hem till mig och bakade lussekatter, gott!
Onsdag: Var jag "ledig" från skolan. Jag var hemma och pluggade, gick ner till stan en runda och fick mitt arbetsminne testat av Lovisa och Amela som håller på med ett arbete till sin valbara kurs (som jag tack och lov inte läser). Kvällen spenderades framför "Bonde söker fru", dramatiskt värre!
Torsdag: Igår hade jag mitt livs sista basgrupp (som basgruppsmedlem, ska vara basgruppshandledare nästa termin). Sedan fikade jag på stan med Carro och på kvällen kom Linus till mig. Vi lagade mat (korv och stekt potatis) och kollade på film ("Varannan vecka").
Fredag: Idag har jag haft seminarium om kulturella skillnader i vården och så har jag försökt plugga utan något vidare resultat. Är sjukt trött nu, kanske måste powernappa. Kvällen blir lugn som bara den, ska vara ensam hemma och ta det lugnt.

Helgen kommer nog mest bestå av plugg. Jag behöver verkligen plugga och dessutom har jag inga pengar så att hitta på nåt blir det inte tal om. Ska i alla fall träffa Linus imorgon, det blir kul :)

Hoppas ni får en bra helg!

Dag 12: I min handväska

Egentligen har jag inte tid att skriva här nu, så det får bli ett mycket snabbt inlägg.

Alltså, i min handväska finner man:

♥ Min mobil
♥ Min plånbok
♥ Gamla kvitton och annat skit som jag är för lat för att rensa ut
♥ Ögonskugga (om jag ska gå ut)
♥ Nässpraý (om jag är förkyld)

Hahaa, jag har tydligen inte så mycket i min väska...

Dag 11: Mina syskon

Jag har "bara" ett syskon: en två år yngre syster som heter Amanda och som står mig så otroligt nära. Som jag tidigare skrivit så har vi haft en bra uppväxt tillsammans; vi har lekt att vi varit hästägare, att vi haft en ridskola, att vi varit några av karaktärerna i "Tvillingarna". Vi har lekt med Barbiedockor, med My Little Pony-hästar, med större dockor och vi har låtsas vara Spice Girls. Det är klart att vi bråkat mycket, men vilka syskon gör inte det? Fast samtidigt förstår jag inte varför man bråkar med en av de i ens omgivning som betyder allra mest? Syskonkärlek brukar det tydligen kallas.

Vi är både lika och olika, men mest olika. Vi börjar med utseendet. När vi var små så fick vi jämt höra hur lika vi var och under en period då Amanda just höll på att växa om mig (när vi alltså var lika långa) så trodde väldigt många att vi var tvillingar. Och jag blev lika arg varje gång någon påpekade det; NEEEJ VI ÄR INTE TVILLINGAR, JAG ÄR FAKTISKT ÄLDRE!!!". Men vi växte upp och nu är vi inte särskilt lika utseendemässigt. Visst, vi har båda brunt hår och bruna ögon, men där slutar likheterna. De flesta i omgivningen säger nu att vi inte är så lika, men det finns de som fortfarande tycker det. Amanda kom att likna mamma mer och jag liknar pappa. När det gäller personlighet så är vi nog ganska olika. Vi ser olika på saker och ting. Men en sak vi har gemensamt är att vi har temperament bakom den lugna fasaden. När det kommer till kläder och musik har vi inte alls samma smak.

Vi är inte bara systrar, vi är bra vänner också. Jag vet att Amanda alltid kommer att räknas som en av mina absolut närmaste vänner och vi kommer finnas där för varandra i medgång och motgång. Jag har haft en otrolig tur som fått en så bra syster och att vi har en så bra relation ♥


Dag 10: Det här hade jag på mig idag

Gårdagens outfit bestod av:

♥ Mörkblå jeans
♥ Svart linne
♥ Mintgrön kofta

Jag har tyvärr ingen kamera så ni får hålla tillgodo utan foton.

Nu blir det plugg.


Dag 9: Min tro

Jag tror på Gud, men kanske inte exakt på det sättet som kristendomen säger. Jag tror inte att jorden skapades på sex dagar och jag förnekar inte Big Bang. Jag tror att Big Bang ledde till att jorden skapades så som de har beskrivit inom naturvetenskapen, men jag tror att Gud satte igång Big Bang. Sedan vet jag inte riktigt hur mycket jag tror Gud styr. Jag tror nog inte han kontrollerar precis alling, men han påverkar nog en del av det som händer.

Jag tror inte på ödet. Jag tror att varje individ formar sin egen utveckling och sitt eget liv, naturligtvis i samspel med omgivningen. Omgivningen påverkar vilken individ man blir och vilka beslut man fattar. Men jag tror det är lite som i "The Butterfly Effect"; att varje litet val man gör i livet påverkar riktningen på det. Att livet hade kunnat vara helt annolunda, även om ett väldigt litet beslut hade ändrats.

Jag tror att människan i grund och botten är god, men att vissa råkar ut för hemska saker som gör dem onda. Dock går det inte att skylla på att man haft en dålig barndom osv., för det finns det många som haft men som ändå blivit bra och goda människor. Jag tror även att människan är egoistisk till sin natur, de flesta verkar sträva efter det som är bäst för de själva, eller det gör väl alla fast i varierande grad. Jag menar inte att jag tror att ALLA människor är egoistiska, vissa har väl övat upp förmågan att sätta andra före sig själv. Men jag tror det finns någon grad av egoism i alla.

Jag tror att meningen med livet är att vara lycklig. Alltså är meningen med livet olika för olika individer, eftersom tanken om vad lycka är varierar så kraftigt. Så varje människa måste själv komma på vad som är meningen i just hans/hennes liv. Man ska göra det som man tror gör en lycklig, eftersom man då enligt min tro uppnår det som är livets mening. Naturligtvis kan man ju inte göra vad som helst för att målet, man måste ta hänsyn till andra indivder.

Ni får gärna dela med er av era åsikter inom dessa områden.

Dag 8: Ett ögonblick

Jag vet inte riktigt vad det är meningen att man ska skriva under den här rubriken. Men jag väljer att skriva om ett ögonblick jag inte glömmer i första taget. När jag och min syster fick våra kaniner.

Jag var fjorton år och Amanda var tolv. Vi hade så länge vi kunde minnas velat ha ett djur eller två. Vi hade tjatat och tjatat utan resultat. Men i maj när mamma fyllde år åkte vi till Väla, ett shoppingcenter utanför Helsingborg för att mamma skulle köpa kläder. Vi gick in och tittade på de söta kaninungarna på Väla Zoo och pappa som är en stor djurälskare föll också för dem. Vi trodde inte det var sant när pappa sa: "Vi tar dem". Mamma var inte med inne i butiken då, så vi letade upp henne och utbrast: "Vi ska få kaniner". Hon blev inte alltför exalterad kan jag säga. Och när vi satt i bilen, men de två kaninungarna (Gracie och Blenda Muzzy) bredvid oss, grät mamma till och med.... hon hade ju trott hon skulle åka därifrån med kläder, inte med två kaniner. Men det dröjde inte länge förrän även mamma älskade Gracie och Muzzy.

Tyvärr levde Gracie bara några år. Jag glömmer aldrig den dagen när hon plötsligt blev så sjuk. Hon var så hängig och åt ingenting. Vi tog henne i veterinären och jag var så väldigt ledsen. Veterinärerna gjorde allt som stod i deras makt, men hon var tvungen att avlivas. Jag fick hålla henne i mina armar medan giftet (eller vad det nu är) gick ut i hennes kropp. Det gjorde så fruktansvärt ont inuti mig. Och när vi tvingades åka hem med en tom bur, det var fruktansvärt. Vi hittade grå pälstussar i trädgården.

Efter ett tag köpte vi Celine, en svart dvärgvädur som vi sedan hade i sju år. Till en början fungerade det inte alls mellan Muzzy och Celine. Men efter att de ätit ur samma matskål en gång, så blev de vänner. De fungerade nästan bättre ihop än Gracie och Muzzy hade gjort. Efter ett tag blev även Muzzy sjuk och gick bort. Efter det hade vi Celine inne (och ute ibland på sommaren), för att hon inte skulle bli ensam. Så hon var uppe hos oss i vardagsrummet på kvällarna, sprang runt, tiggde knäckebröd och hoppade upp i soffan. Hon blev en riktig familjemedlem och det var en stor sorg för oss alla när hon lämnade oss i våras.

Jag älskar djur och jag älskade våra kaniner. Hoppas de har det bra där de är nu.




Söta Celine. Har tyvärr inga bilder på Gracie och Muzzy på den här datorn.

Dag 7: Min bästa vän

Jag kan inte nämna en person som är min bästa vän utan jag har flera:

Alexandra
:
Under hela grundskolegången var jag och Alexandra bästisar. Vi var som ler och långhalm, höll ihop i vått och torrt. Vi gjorde allt tillsammans och vi delade många hemligheter under årens lopp. Vi hade hemliga klubbar, byggde kojor, hängde i aphuset, gick tiotusen varv runt skolan, bara vi två, åt fredagskyckling hemma hos mig, fikade hemma hos hennes mormor och morfar, red på samma ridskola, sjöng i samma kör, spelade i samma orkester. Vi strävade aldrig efter att passa in särskilt mycket, inte ens på högstadiet, vi visste att vi hade varandra och det betydde allt. Det är några speciella saker som jag och Alexandra gjorde som jag aldrig kommer att glömma:
♥ När vi rymde från fritids när vi var typ 7 år. Vi hoppade ut genom fönstret i mysrummet, och gick hem till   
Alexandra. Alexandras mamma sa dock åt oss att gå tillbaka till fritids innan de blev oroliga så det gjorde vi. Vi kröp bakom buskarna i hopp om att kunna ta oss in i huset utan att bli upptäckta. Men det dröjde inte länge förrän vi hörde lärarens röst bakom oss, där vi kröp på alla fyra, och hon lät inte glad kan jag säga. På föräldrasamtalen ganska lång tid därefter var jag jätterädd att mamma skulle få reda på det och komma hem och var arg. Jag var alltså rädd, på riktigt, som att det skulle ha varit så farligt. Men jag tyckte det då....
♥ När vi fick världens skrattanfall när vi som vanligt gick runt skolan. Vi skrattade och skrattade och skrattade, kommer inte ihåg vad vi skrattade åt, jag tvivlar på att vi ens visste det då. Plötsligt tyckte vi att det började bli ovanligt tomt på skolgården, men enligt Alexandras klocka var det tjugo minuter kvar på rasten. Vi gick in i korridoren och då kom vår klassföreståndare och frågade varför vi inte var på slöjden. Det visade sig att Alexandras klocka hade stannat. Vi sprang mot slöjdlokalerna. Alexandra hade syslöjd och jag hade träslöjd. Så jag fick gå in i träslöjdssalen och be om ursäkt för att jag var sen och angav följande ursäkt: "Alexandras klocka hade stannat". Det tycker jag var lite pinsamt.
Vi umgicks inte alls lika mycket när vi började gymnasiet, även om vi gick på samma skola (dock olika program), men vi var fortfarande vänner och det är vi än idag. Men idag har vi tyvärr inte jättemycket kontakt. Hon pluggar i Lund och jag pluggar här. Vi har våra egna liv helt enkelt. Vi hörs då och då och träffas då och då. Varje gång jag tänker på min barndom så tänker jag på Alexandra. Så på så sätt kommer hon alltid att räknas som min bästa vän. Hon har betytt så otroligt mycket för mig, hon var min första riktiga vän och under en lång period var hon min enda riktiga vän.


Amanda:
Amanda är min två år yngre syster och en av mina bästa vänner. Vi har haft otroligt kul tillsammans under uppväxten och har jättekul än idag. När vi var små lekte vi med barbie, my little pony, tvillingarna (ni vet de där ungdomsböckerna av Francine Pascal), vi hade en detektivklubb. Det är otroligt skönt att ha en så nära relation till sin syster som har funnits vid ens sida hela uppväxten. Vad vi än har gjort med familjen så har ju Amanda varit där, hon har samma bakgrund som jag (typ), vi förstår varandra som bara syskon kan. Jag vet att om det är någon som kommer att finnas där för mig genom hela livet så är det Amanda. Och jag kommer naturligtvis finnas där för henne. Att vi bråkar ibland spelar ingen roll, för vi gapskrattar i nästa ögonblick.



Carro:
Carro och jag har otroligt kul tillsammans, vi har en del likheter, men också en hel del olikheter. Våra åsikter kring vissa frågor går isär, vilket ger upphov till en del diskussioner ibland (dock brukar det vara samma ämne som behandlas). Vi träffades ju i Linköping eftersom vi går i samma klass, men har varit och hälsat på varandra på respektive hemort vilket har varit kul. Hon är den av mina kompisar i Linköping som tycker mest om att gå ut, vi har kul när vi går ut även om det bara är vi två på förfesten. Jag hoppas och tror att vi kommer att hålla kontakten efter examen... Eller det är klart att vi ska.



Lovisa:
Lovisa går liksom Carro i min klass. Hon är otroligt snällt, pålitlig, rolig och ställer upp för sina vänner till 100 procent. Varje gång jag har behövt hjälp med någonting så har Lovisa ställt upp och det gör mig alldeles varm inombords av att tänka på det. Vi har jättekul tillsammans och kan föra viktiga diskussioner också. Hon är nog en av de vänner jag känner att jag har mest gemensamt med, vi är lika på många sätt. Det är lätt att prata med Lovisa, man kan prata med henne om vad som helst utan att känna sig dum.



Rebecka:
Rebecka och jag har också många likheter. Jag känner igen mig i mycket av det Rebecka berättar. Hon är rolig, snäll och omtänksam. Vi var på Gran Canaria tillsammans förra januari och hade väldigt roligt. Jag hade inte tackat nej till en resa till solen i dagsläget.



Amela:
Amela är nog den galnaste personen jag känner, alltid glad, positiv och full av upptåg. Man har inte tråkigt en sekund i hennes närvaro. Dessutom är hon snäll och omtänksam.



Anna-Karin:
En snäll, lugn och rolig tjej som jag kommit bra överens med redan från början. Hon följer inte alltid med ut, men när hon väl gör det så är det riktigt roligt!



Arlene:
Arlene är en tjej som verkar stå med båda fötterna stadigt på jorden. Hon stressar inte upp sig för småsaker, i alla fall inte så att det syns utåt. Hon är omtänksam och bryr sig om sina vänner.



Jag skulle även säga att mamma och pappa är mina bästa vänner, jag vet att de alltid ställer upp... Självklart finns det flera andra bra vänner som jag tycker om väldigt mycket. Men de ovannämnda är de jag umgås mest med/har umgåtts mest med. De som inte är nämnda är inte mindre viktiga för det. Alla mina vänner betyder otroligt mycket för mig.

Jag vill passa på att tacka alla vänner för att ni finns där för mig, jag finns där för er också, nu och i framtiden. Jag hoppas ni vet det. Ni har fått mig att växa som person, det låter klyschigt men i mitt fall är det faktiskt helt sant. Om det inte vore för er, hade jag kanske fortfarande varit den där tysta tjejen som kände sig osynlig och utanför.


Dag 6: Min dag

Dagen började med att jag gick upp kvart över sex, tog en dusch, åt frukost framför julkalendern på svt play och begav mig sedan till skolan. Fy vad kallt det var, det kändes som att mitt ansikte skulle förfrysa. Jag tog bussen efter halva vägen, men fick stå och vänta på den ett bra tag. Först hade vi basgrupp och brainstormade om stamning (ett väldigt intressant och spännande område) och sedan var det föreläsning och forskningsetik. När jag kom hem lagade jag god köttfärsås och spaghetti. Eftermiddagen har spenderats framför datorn och har försökt plugga stamning, men det har inte gått så jättebra. Nu ska jag äta lite middag och sedan bege mig ner till stan för att gå på bio... Kommer bli kallt att promenera ner till stan, brrr... Men men. Hoppas ni haft en bra dag.

Dag 5: Vad är kärlek?

Anledningen till att jag skjutit upp det här inlägget är att jag inte riktigt vet hur jag ska formulera mig. Jag tycker det är svårt att med ord beskriva kärlek. Men jag skulle säga att kärlek är när man bryr sig om någon så mycket att man är beredd att göra vadsomhelst för den personen. Bara genom att titta på personen fylls man av en varm känsla och tanke på hur mycket man tycker om honom/henne. Nej, jag ger snart upp. Jag kan inte beskriva kärlek.... Men jag kan ju säga för er som inte vet, att det finns olika typer av kärlek. Det finns kärlek till pojkvän/flickvän, kärlek till sina vänner, kärlek till sina föräldrar och syskon, kärlek till sina husdjur. Man känner liksom att man tycker om någon så mycket att man inte vet vart man ska ta vägen, så att det nästan gör ont, så att man inte vet hur man ska kunna uttrycka känslorna med ord.

Dag 4: Det här åt jag idag

Hej!
Hann inte skriva igår så dag 4 får komma idag istället.

Frukost: Toast med ost och skinka och te
Lunch: Grillad oxfilé med pommes frites (restaurang), fanta.
Middag: Två mackor med ost och tomat, te.

Tentan igår var svår förresten, så det blir nog omtenta i januari, men en omtenta har inte dödat någon så vitt jag vet. Kravallen igår var toppen, hur bra musik som helst!! Den ena bra låten efter den andra = en glad Hanna. Ikväll skulle jag egentligen gått ut, men ska bara göra en appearance på förfesten, inte dricka en droppe och sedan gå hem tidigt. Jag ska till Norrköping imorgon och vill vara så pigg som möjligt då. Är ju förkyld också, attans att man går och blir förkyld första lediga helgen på evigheter....

Jaja, see you later.

Dag 3: Mina föräldrar

Så idag ska jag alltså skriva om mina föräldrar. Min mamma heter Helén och är världens snällaste. Jag vet att hon alltid ställer upp för mig om jag skulle råka i trubbel. Vi har roligt när vi träffas och vi hörs dagligen per telefon, ibland flera gånger.

Min pappa heter Pelle och han jobbar som pilot. Vi pratar tyvärr inte i telefon, men jag vet att han också skulle ställa upp i alla lägen. Han har alltid varit en rolig och annorlunda pappa som jag varit stolt över.

Jag vill inte säga mer än så om mina föräldrar. Jo en sak till, jag älskar dem.

Dag 2: Mitt blivande yrke

Jag pluggar som sagt till logoped och blir färdig nu till sommaren. Det känns konstigt att dessa studieår har gått så himla fort. Det känns som det var relativt nyligen vi stod där i våra röda hättor och inte kände någon och inte kände till staden. När allting var så nytt och jag knappt hittade hem från stan. Men åren har rullat på och nu är vi inne på sista året. Man kan säga att det är sista terminen nu med klassen för nästa termin är det bara uppsats. Jag har lite delade känslor inför det här med att sluta... Jag är fruktansvärt trött på själv pluggandet, men har inte riktigt fått nog av studentlivet. Och självklart längtar jag efter att få komma ut och jobba som logoped, det kommer bli fantastiskt roligt!

Vad är då en logoped? Nej, vi håller inte på med fötter... Och vi är inte talpedagoger, även om det sistnämnda ligger lite närmare verkligheten än det förstnämnda. Vi jobbar med att hjälpa personer med olika former av kommunikationssvårigheter till följd av t.ex. röstproblem, barn med avvikande språkutveckling, vuxna som har fått afasi/dysartri (språkstörning/talstörning till följd av hjärnskada), personer som stammar... Vi jobbar även med språk och tal hos personer med olika typer av medfödda funktionshinder, t.ex. utvecklingsstörning, autism och CP-skada. Här är så kallad Alternativ och Kompletterande kommunikation (AKK) en viktig del. Logopeder jobbar även med dyslexiutredning och dysfagi (sväljningsstörning).

Jag tycker alla områden inom logopedin är intressanta. Och för varje praktik blir jag mer och mer säker på att det är det här jag vill jobba med. Jag kan inte tänka mig ett roligare eller mer intressant jobb än logoped. Tänk att få möta så många människor i jobbet och försöka hjälpa dem med något så viktigt som språk, tal, röst, sväljning och kommunikation generellt. Jag brinner verkligen för det här och det känns så oerhört skönt. Jag vet att jag har valt ett väldigt bra yrke som jag kommer att vara nöjd med. Man spenderar ju ändå ganska många timmar på jobbet i sitt liv och då är det viktigt att man trivs, inte sant?

Dag 1: Om mig

♥ 23 år
♥ Pluggar tilll logoped
♥ Älskar godis och annat sött
♥ Shoppar för mycket kläder
♥ Gillar att träna, läsa, umgås med mina underbara vänner
♥ Älskar musik, speciellt svensk musik, t.ex. Håkan Hellström, Thåström, Kent, Parken, Lasse Lindh
♥ Är känslomänniska - vissa stunder mår jag dåligt, andra stunder mår jag fruktansvärt bra. Men jag kan ta dalarna när jag får topparna.
♥ Kan vara lite dramatisk till min natur
♥ Kan ibland ta ut negativa saker i förskott, men är för det mesta ganska positiv
♥ Jag är ganska blyg, men det börjar bli bättre
♥ Jag får ibland höra att jag är omtänksam, vilket gör mig väldigt glad eftersom det är en egenskap jag värderar högt.
♥ Jag har en bra relation till min familj. Jag pratar med min mamma och min syster dagligen.
♥ Jag gillar rutiner. Jag gillar att äta ungefär samma frukost, att promenera samma runda. Jag gillar när saker är som saker alltid brukar vara.
♥ Jag gillar att planera, men uppskattar även spontana grejer.
♥ Jag ger nog ett ganska lugn intryck och det är jag för det mesta. Men jag har temperament och kan bli arg. Jag säger ifrån om jag tycker att jag har blivit felaktigt behandlad, i alla fall om det är folk jag känner väl.
♥ Jag gillar djur väldigt mycket, jag vill ha en hund och en häst
♥ Jag är kräsen när det gäller mat.
♥ Jag tycker om att kolla på film. Jag kan se samma film om och om igen. Jag och min syster har sett vissa filmer, t.ex. "Den osynlige" och "Hata Göteborg" varje dag i en vecka. Film är bra på bio också.
♥ Jag hatar att bli masserad, jag är ganska kittlig. Fast jag har aldrig blivit masserad av någon professionell massör, kan kanske bero på det.
♥ Jag föredrar att duscha framför att bada.
♥ Jag är vansinnigt rädd för spindlar, brännmaneter och getingar.
♥ Jag är morgonpigg, men ganska kvällstrött.
♥ Jag är pålitlig och lojal.
♥ Jag gillar inte att städa, tvätta eller laga mat.
♥ Jag gillar svenska tv-serier.
♥ Jag tycker att SJ-tågen är dumma, de är alltid försenade!
♥ Jag gick samhälle-samhälle på gymnasiet.
♥ Jag har sjungit i kör i 10 år och spelat saxofon i några år. Nu gör jag inget av det.

Jaja, nu orkar jag inte mer. Det får duga. Där fick ni några punkter om mig, utan någon speciell ordning, huller om buller. Nu ska jag gå och svimma i sängen. Puss på er.


Ett inlägg per dag

Jag ska nu börja skriva om ett ämne per dag i enlighet med en lista som cirkulerar i olika bloggar. Så här ser listan ut:

Dag 1.
Om mig
Dag 2. Mitt blivande yrke
Dag 3. Mina föräldrar
Dag 4. Det här åt jag idag
Dag 5. Vad är kärlek?
Dag 6. Min dag
Dag 7. Min bästa vän
Dag 8. Ett ögonblick
Dag 9. Min tro
Dag 10. Det här hade jag på mig idag
Dag 11. Mina syskon
Dag 12. I min handväska
Dag 13. Den här veckan
Dag 14. Mina livsmål
Dag 15. Mina drömmar
Dag 16. Min första kyss
Dag 17. Mitt favoritämne
Dag 18. Min favoritfödelsedag
Dag 19. Detta ångrar jag
Dag 20. Den här månaden
Dag 21. Ett annat ögonblick
Dag 22. Det här upprör mig
Dag 23. Det här får mig att må bättre
Dag 24. Det här får mig att gråta
Dag 25. En första
Dag 26. Mina rädslor
Dag 27. Min favoritplats
Dag 28. Det här saknar jag
Dag 29. Mina ambitioner
Dag 30. Ett sista ögonblick

Första inlägget kommer kanske ikväll, om jag hinner... Det är ju trots allt tentatider.


I brist på annat:

Efterrätt eller förrätt
Vanilj eller choklad
Mannafrutti eller risifrutti - inget!
Landet eller storstan
Sommar eller vinter
Svart
eller vitt
Vin, öl eller cider
Äpple
eller päron
Bio eller teater
Solsemester eller storstadssemester
Förhållande eller flört
Kaffe eller te
Vatten
eller mjölk
Ordning
eller oordning - jag gillar ordning, men det är tyvärr ofta oordning omkring mig
Smink eller naturligt - berohttp://publishme.se/461504/entries/article/new/r på situation
Klänning eller byxor
Bok eller tidning
Kött eller fisk
Ute eller inne
Morgon
eller kväll
Pannkakor, plättar eller våfflor
Lättmjölk, mellanmjölk eller standardmjölk
Fil eller yoghurt
Ica
eller Konsum
Glass eller godis
Chips
eller popcorn
Lillasyster, storasyster eller ensambarn
Tält, husvagn eller hotell
Pool
eller havet
Naturell yoghurt eller fruktyoghurt
Sylt eller bär
Potatis, pasta eller ris
Hård eller mjuk ost
Kokt
eller stekt ägg
Väskor eller skor
Kort
eller lång kjol
Glasögon, linser eller bra syn
Katt eller hund
Västkusten
eller östkusten
Göteborg eller Stockholm
Högklackat eller gympaskor







Lista

simma - löpa
ful och lycklig - snygg och olycklig
plugga - jobba
duscha - bada
jordgubbar - banan
lakrits - vanilj
Gina Tricot - H&M
sola - bada
pool - havet
skidsemester - solsemester
singel - förhållande
planering
- spontanitet
glass - godis
stökigt - organiserat
passion - trygghet
bio - teater
svensk sommar - charter
julafton - midsommarafton
skånska - göteborska
landet - storstan
känd för skönhet - känd för intelligens
make up store - maybelline
desperate housewives - sex and the city
aidan - mr big (Vad är det?)
romantiskt - dirty
kaffe - te
porrfilm - naturprogram
marabou - lindt
gorby's piroger resten av livet - pommes frites resten av livet
the body shop - dove
farlig kille - snäll kille
spara - slösa
shoppa på nätet - shoppa i butik
lyx - budget
fota - bli fotad
Ramlösa - Loka
förfest - efterfest
tidning - bok
ge -
aldrig mer få blogga - aldrig mer få sjunga
singstar - sällskapsspel
string - hotpants
förrätt - efterrätt
falafel - kycklingsallad (inget)
blind - stum (finns ju alternativa kommunikationssätt)
kramas - pussas
kanelbullar - oreos
rakhyvel - vax
mjölk - vatten (om det är mineralvatten)
hemmafest - utgång
älskad - framgångsrik
skräckfilm - komedi (beror på humör)
McDonalds - Max
frukt - grönsaker
hund - katt
Paris Hilton - Mona Sahlin
brun utan sol - solarium
Zara - Topshop (vet inte faktiskt)
kjol - shorts
mössa - keps
familj - vänner



Dramatisera mindre

Nu har jag beslutat mig, jag ska försöka bli mer balanserad som person. Inte vara så mycket "drama-queen". Jag har en tendens att överdramatisera saker och ting och det känns som att jorden håller på att gå under. Visst, jag har haft en ganska jobbig höst/vinter med den ena förkylningen efter varandra, körtelfeber, tappad röst (akut laryngit), heshet som jag har oroat mig för, klumpkänsla i halsen, utslagen i ansiktet som inte vill ge med sig, envis vaxpropp i örat. Det har känts som att det ena orosmomentet har avlöst det andra. Men det jag måste inse är att alla dessa "motgångar" är små om man jämför med vad man skulle kunna råka ut för. Man skulle kunna bli sjuk i cancer eller någon annan livshotande sjukdom, man skulle kunna bli allvarligt skadad i en trafikolycka, man skulle kunna bli misshandlad, våldtagen, rånad, mördad. Man skulle kunna förlora någon man älskar. Man ska vara glad att inget av det har hänt en (än), och försöka att tänka på hur illa det hade kunnat vara, när saker går emot en. 

Visst är det jobbigt när man tycker att allt går emot en, när det känns som att det alltid är något som är negativt. Det ÄR jobbigt, även om det är småsaker. Men det är ändå viktigt att försöka få perspektiv på saker och ting och inse att det faktiskt finns värre saker som skulle kunna hända. Så i fortsättningen ska jag försöka låta bli att stressa upp mig och tänka det värsta.  Och inte tänka så mycket: "tänk om...". Nu innan jag kom på att det antagligen är en vaxpropp jag har i örat, och efter duschen hade lock för örat som att vatten fortfarande fanns kvar, då tänkte jag: "Tänk om det är något fel på mitt öra, så att jag får sämre hörsel och måste hoppa av logopedprogrammet!!!!!". Tänker man finns det ju en möjlighet att man går runt och oroar sig för något helt i onödan. Och det är väl onödigt. Det kanske inte ens händer. Man ska vänta med att få panik förrän man vet att det finns anledning till panik.

Lite av en morgonmänniska

GODMORGON!
Hoppas ni har sovit gott, för det har jag gjort. Är ni morgon- eller kvällsmänniskor? Jag är en morgonmänniska, eller jag var i alla fall det när jag var liten. Då var tidig uppstigning för mig och pigg som bara den var jag på morgonen. Dock svimmade jag i säng tidigt på kvällen. Nu har jag väl blivit lite mer av en kvällsmänniska och mindre av en morgonmänniska. Men fortfarande är jag hyfsat pigg på morgonen och ibland kan jag även märka av min kvällströtthet även idag. Men som sagt så har jag inga problem med att stiga upp på morgonen, även om jag har upptäckt snooze-funktionen, sedan jag började använda mobilen som väckarklocka. Så det är inte så att jag studsar upp ur sängen så fort klockan ringer och tänker "ååh vilken underbar morgon!". Nej, riktigt så morgonpigg är jag inte.

Hoppas ni får en bra måndag!


Tidigare inlägg
RSS 2.0