Tragisk historia
Jag har även tagit en promenad ner till stan för att köpa solskyddsfaktor. Stod i affären och velade: vilken ska man ha? Det fanns 6, 10 och 30 att välja mellan - allt där emellan var slut. Jag tänkte att det kanske är dumt att ta den allra lägsta, men jag ville inte ta 30 heller eftersom jag inte har känslig hud och att jag redan hunnit bli lite solbränd (eller kanske bara bränd haha). Så jag tog 10. Hoppas det blir bra. Det är inte billigt minsann, den kostade 100 kronor.
Jag kom hem och satte mig och läste lite igen. Sedan var det dags att ge sig av för att delta i överlämningen från den gamla sektionsstyrelsen till den nya. Jag ska vara med i den nya styrelsen. Först fick vi lite information och sedan bjöd gamla styrelsen på paj... Vi satt utomhus i den gassande solen. Helt galet varmt idag alltså. Och igår med för den delen. Riktig sommar.
Nu ikväll har jag försökt läsa lite till... Men det har inte gått så bra och nu är jag alldeles för trött för att ta in något jag läser. Så ska sova nu och sedan gå upp vid sex imorgon och läsa det sista. Sedan får det gå som det går. Det finns mycket värre saker som skulle kunna hända.
Man skulle kunna bli mördad, som den stackars psykologstudenten blev. Pratade med mamma nyss och hon läste upp en artikel som hade publicerats i Aftonbladet eller Expressen. Så jävla tragiskt. Den 20-åriga gärningsmannen hade mått väldigt dåligt och gått ut för att ta sitt eget liv. Istället kastade han sig över den oskyldiga småbarnsmamman när hon cyklade förbi och högg henne sedan till döds. Det hade kunnat vara jag. Det hade kunnat vara någon av mina vänner. Psykologstudenten befann sig på fel plats vid fel tillfälle. Vidrigt. En man hade gått förbi honom innan psykologstudenten kom förbi, men honom hade 20-åringen låtit vara ifred. Vilken tur för honom.
Psykologstudenten hade pratat med sin man i telefon när hon blev överfallen. Mannen hörde henne skrika "Släpp mig" och ropa på hjälp och sedan bröts samtalet. Han kastade sig i bilen för att leta efter henne. Men innan han hade kommit fram hade ambulansen redan hämtat kvinnan. Han hittade dock hennes cykel med barnstolen. Fyyyyy vad fruktansvärt. Han ska avsluta sina studier till civilekonom och har sagt att han aldrig ska sätta sin fot i parets gemensamma villa i Lambohov igen. Hela hans liv har slagits i spillror. Deras 2-åriga dotter kommer alltid att sakna sin mamma. Alla andra anhöriga har blivit drabbade och psykologstudenten blev inte äldre än 26 år. Hon kommer aldrig få avsluta sina psykologstudier, hon kommer aldrig få se sin dotter växa upp. Hennes liv avslutades abrupt, bara för en psykopat skulle befinna sig i närheten just när hon var på väg hem. INGEN fick ut något av det. Han kommer att få ta sitt straff (även om det säkert kommer bli alldeles för lindrigt). Hans liv blir ju inte bättre av att mörda någon, precis.
Han mådde säkert jättedåligt, han hade en mycket ansträngd ekonomi, var arbetslös... Men man kan inte mörda folk bara för att man mår dåligt. På vilket sätt skulle det kunna göra hans liv bättre?!
Det verkar som att hans flickvän inte visste om vad han hade gjort, trots allt. Från början var ju hon misstänkt för skyddande av brottsling eller något i den stilen. Det är ju hemskt för henne också, att en psykopat och mördare är pappa till hennes barn...
Usch, det är en så fruktansvärt tragisk historia att det gör ont.
Good Morning!
Nu är frukosten uppäten och det är dags att ta tag i plugget. Usch vad jag hatar denna stress. Men snart är det över för den här gången. Snart är det SOMMARLOV!!!! Underbart!
Jag brände ju mig i solen igår och brännan är verkligen inte snygg heller. Jag satt ute i två olika slags linnen, så nu har jag vita märken efter båda. Nu kanske ni tänker att jag var korkad som satt ute i två olika linnen under dagen, men det fanns en tanke med det. När jag gick in ett tag för att äta lunch så såg jag att det syntes tydligt vilket linne jag hade haft på mig. Då tänte jag att jag måste gå ut och sätta mig i ett annat linne för att försöka "sola över" det vita, men resultatet blev inte så bra. Shit, vad flummigt. Hoppas ni förstår vad jag menar, orkar/hinner inte skriva om det nu.
Nu ska jag sätta igång.
Ha en bra söndag! Njut av solen.
Min dag
Idag har jag haft andra saker att göra än att skriva på bloggen, men nu ska jag skriva några rader. Jag började dagen med att springa en runda, skönt men lite för varmt. Sedan har jag suttit ute i gräset och pluggat i solen. Härligt! Tyvärr lyckades jag bränna axlarna, så jag är illröd och helt vit där linnet satt. Snyggt... Eller inte. Jag borde börja med solkräm. Eller sluta sitta i solen i flera timmar.
Sen blev det i alla fall glass med Rebecka, trevligt trevligt! Sedan blev det en långpromenad hem. Det är så skönt att gå när solen skiner. Nu äter jag lite och ska alldeles snart sätta igång med plugget igen. Jag ska gå på kvällspasset så att säga.
Det var min dag det...Vad har ni gjort?
Jag vill också gå ut!
Jag och min syster sa innan att i sommar ska vi gå ut i Helsingborg, det var ju verkligen ett tag sedan. Så det börjar bli dags.
Nu väntar sängen och imorgon blir det en runda i löpspåret och sedan plugg, plugg, plugg. Usch vilken vecka vi logopedstudenter har framför oss.... Usch och fy.
Godnatt.
Förresten...
I Blodomloppet kom jag på plats nummer 70 av 2822, vilket jag tycker är bra :) Jag är nöjd. Jag har ju faktiskt bara varit igång och sprungit regelbundet i några veckor (typ tre eller något). Hanna sa igår att jag hade bra löpsteg, vilket var roligt att höra! Speciellt från henne som är något av en friidrottsexpert ;)
Nöjd med praktiken
Annars har jag varit hos Polisen och fixat pass idag och sedan gått en promenad i det fina vädret. Tydligen ska det bli fint väder i helgen, bara för att jag har beställt regn. Jag hatar att sitta inne och plugga när det är sol ute. Men vad ska man göra när man har en intensiv examinationsvecka framför sig?!
Nu ska jag ta tag i mitt liv och sätta mig och plugga lite.
Ciao.
Rättelse
Fick en kommentar om att dubbelmordet skedde på Åsgatan, inte Ågatan. Jag hade läst fel i en artikel. Men fruktansvärt ändå. Man tycker inte något sådant borde kunna hända klockan åtta en vardagmorgon. Eller någongång, någonstans egentligen.
Så hemskt.
Kvinnan som mördades i natt, pluggade till psykolog, var 20-30 år, hade pojkvän och en son på 2 år. Och så är det nån sjuk jävel som slår ihjäl henne. Tydligen hade hon levt när någon förbipasserande hade hittat henne, men hon avled på sjukhuset. Från början trodde de att det hade varit en olycka, men på sjukhuset slogs det fast att det rörde sig om mord. Polisen har gripit en 20-årig man, på sannolika skäl misstänkt för mordet och en 18-årig kvinna misstänks för medhjälp till mord.
För några år sedan mördades en 8-årig pojke och en kvinna på Ågatan, mitt i centrala Linköping. Pojken brukade ha sällskap med sin syster till skolan, men den här morgonen hade han försovit sig och fick gå själv. Pojken mötte mördaren som högg ihjäl pojken, och klockan var åtta på morgonen (som sagt mitt i centrum). Senare mördar personen även en kvinna. Morden klarades aldrig upp och någon mördare hittades aldrig. Så himla läskigt!
Här i Linköping har det även skett en våldtäkt i Trädgårdsföreningen mitt på dagen! Hur är det möjligt? Man tänker ju att sådant inte borde kunna ske mitt på dagen inne i stan. Man är fan inte säker någonstans eller under någon tid på dygnet. Ska man inte kunna gå ut utan att riskera att bli nedstrucken av en galen knivman? Ska man inte kunna ta en promenad genom Trädgårdsföreningen en solig dag utan att bli våldtagen? Vart är världen på väg? Usch. Det är vidrigt.
Jag blir rädd när jag tänker på offrena. Att de innan de blev mördade antagligen hade haft en helt vanlig dag. De hade stigit upp den morgonen som alla andra morgnar, ätit samma frukost som de alltid ätit på morgonen, går till jobbet/skolan som vanligt. De tänkte som vanligt, kände som vanligt. Allt var som vanligt. Och så PANG och allt tar slut. Livet får ett abrupt slut, bara så där. Det kan hända vemsomhelst, närsomhelst, varsomhelst. Det kan hända mig imorgon. Läskig tanke. Vi får hoppas att så inte är fallet.
Tänk vad hemskt för alla anhöriga. De visste inte att när de såg sin vän/partner, mamma, dotter, son, pappa gå ut genom dörren skulle bli den sista gången de någonsin såg honom/henne. Så hemskt.
24:44!
Nu ska jag duscha. Hörs!
Snart Blodomloppet !
Varför hamnar jag alltid i regnet?? Usch. Nu har jag precis ätit lite och ska snart iväg och springa Blodomloppet. Ska bli roligt, hoppas jag är i god form idag. Formen är så olika från dag till dag... Får väl se hur den är idag. Jag ska starta i den snabba klassen, som springer 5 km under 25 minuter...Det gör jag inte riktigt, men nästan. Tror kanske jag kan komma under 25 om jag har folk som "drar" mig. Det blir nog bra. Men det är ju inte på blodigt allvar, haha, lite vitsigt.
Men bäst jag börjar göra mig i ordning så att jag inte blir sen....
Ps. Det har skett ett fruktansvärt mord här i Linköping, natten till idag. Usch, det är läskigt. En ung tjej som slogs ihjälp mitt på cykelvägen.
Grattis mamma!
Idag hade jag mitt nya hårband.... me liiiike :) Från H&M, by the way.
Nu ska jag plugga lite...
Ha en bra kväll!
Puss.
Dumma regn!
Jag ska skriva på den där förbaskade praktikuppgiften ikväll också....
Nu ska jag göra något vettigt.
Promenad
Har precis gått promenad i solen, härligt härligt. Men nu ligger jag ju efter lite i plugget igen... Sånt är livet. Ska snart sätta igång med praktikuppgiften. Men först ska jag nog laga lite lunch tills imorgon.
Annars har det varit en bra dag, det gick bra på praktiken. Hade ett patientbesök som gick bra!
Jaja, inte så mycket mer att säga.
Hoppas ni har haft en bra dag!
Ge mig något att se fram emot!
Grekland - ser inte helt fel ut va??
Jag har försökt övertala min syster att ta en sistaminuten-resa till något soligt, varmt europeiskt land. Tänk vad underbart det hade varit, vilken dröm! Efter det här året känner jag att jag verkligen hade behövt komma iväg lite. Det har varit ett jobbigt år med diverse krämpor som avlöst varandra och skapat oro samtidigt som det har varit ett ganska tufft år i plugget med tentor och tre praktikperioder och allt vad det innebär. Jag känner mig trött helt enkelt. Lite slutkörd. En semesterresa i ett varmt land, att ligga på stranden och njuta av solen, bada, äta på restaurang, vila, tror jag är precis vad jag behöver.
Men det lär inte bli så, förutom i min fantasi. Min syster säger att hon får se över sin ekonomi. När hon sa så och lät så tveksam så blev jag först lite irriterad. Varför kan inte folk bara säga ja, vem tackar nej till en resa liksom. Men sedan insåg jag att hon hade rätt. Även om man kan få ganska billiga resor (runt 2000 för flyg och boende en vecka), så kostar det ju att leva där också och dessutom är 2000 kronor mycket om man knappt har råd att köpa mat i slutet av månaden. Jag insåg att JAG själv inte har råd. Var skulle jag få så mycket pengar ifrån, innan jag ens har börjat sommarjobba? Visst, jag får pengar tillbaka på skatten, men de borde jag spara och leva på i höst. Men kan man aldrig få vara lite impulsiv och obetänksam? (Okej, jag är väl det ibland, men inte när det gäller sådana här lite större saker). Jag vill resa. Men förnuftet säger att det är en omöjlighet. Jag och syster får väl hitta på andra roliga saker som inte gör så stora avtryck i plånboken.
Så den idén föddes tidigare ikväll, levde några minuter innan den slocknade och dog. Nu ligger en helt oplanerad sommar framför mig (om man bortser från jobbet i juli och halva augusti). Jag vill vara ledig och inte göra någonting, det har jag skrivit innan och det står jag fast vid. Men att komma iväg till en annan miljö, att ha några roliga planer att se fram emot hade ju inte skadat....
Jag känner mig lite deppig ikväll. Skolan hänger över mig och ger mig ångest. Jag kan inte ens komma på någon vettig praktikuppgift. Gaah. Ge mig sommar. Ge mig något riktigt roligt att se fram emot.
Förresten, ett annat ställe jag skulle vilja se är Stockholms skärgård, av det man sett på tv att döma, så verkar det vara en underbar plats på jorden.
Powerstep!
Nej, nu blir det dusch och sen lite mat innan det är dags att åter dyka ner i böckerna. Jag har pluggat flitigt hela helgen och jag är faktiskt lite stolt över mig själv. Oavsett hur det går på tentan, vill jag gå på sommarlov och känna att jag i alla fall gjort mitt bästa.
Bygga upp självförtroendet
Under en promenad, fattade jag ett beslut. Ett beslut som kommer att bli svårt att genomföra, men som jag tror kommer att leda till något bra. Beslutet var helt enkelt att jag i sommar ska bygga upp mitt självförtroende och försöka bli mer säker på mig själv. Jag ska inte längre titta ner i marken när jag möter någon när jag går på gatan, jag ska gå rak i ryggen och våga möta folks blickar. Jag ska sluta be om ursäkt heeela tiden; i nuläget ber jag om ursäkt för att jag typ andas för högt, eller kanske inte riktigt. Men jag säger "förlåt" när folk springer in i mig eller trampar mig på foten. Det bara kommer av automatik. Så om någon trampar mig på foten, säger jag förlåt... varför? För att jag var i vägen? Varför ska jag skylla allt dåligt som händer på mig själv, varför ska jag lägga all skuld på mig själv?
Jag ska även försöka sluta vara så blyg. Jag har faktiskt utvecklats på den fronten, men det är fortfarande en bit kvar. Jag ska våga prata mer med främmande människor, våga bjuda lite mer på mig själv. Och jag ska försöka tycka bättre om mig själv. Jag är inte sämre eller mindre värd än andra människor. Jag ska försöka vara lika snäll mot mig själv som jag försöker vara mot andra människor.
Jag tänker inte genomgå någon drastisk personlighetsförändring. Jag tänker bara jobba med saker som faktiskt är positiva. Det finns ingen anledning att gå runt och tycka illa om sig själv eller vara osäker på sig själv. Det mår man bara dåligt av. Jag kommer aldrig bli tjejen som hörs och syns mycket. Sådan är inte jag, så är det bara. Men allting är inte svart eller vitt. Jag är trött på att vara den tysta tjejen, som i princip bara svarar när hon blir tilltalad (av främmande människor alltså, ni som känner mig vet att jag kan vara ganska pratglad av mig).
Frågan är bara hur man ska genomföra detta... ? Hur får man bättre självförtroende? Om ni har något tips, sitt inte inne med det, snälla.
Nu ska jag plugga vidare. Jag har köpt lite choklad och nötter - det är ju faktiskt lördag (och jag tänker ignorera det faktum att jag redan har tryckt i mig ett halvt kilo godis i helgen).
Rekord.
5 km på 26 minuter och 8 sekunder, trots att jag kände mig seg när jag sprang. Men det gick tydligen ganska bra. Hade jag deltagit i förra årets Blodomlopp i Linköping och sprungit som idag, hade jag hamnat på 97:e plats... Det tycker jag är ganska bra med tanke på att det var 2134 kvinnor som deltog. Särskilt med tanke på att jag bara varit igång och sprungit regelbundet i några veckor.
Nej, nu har jag andra saker att göra än att sitta här.
Ha en bra dag.
Mind-maps på löpande band...
Här tillverkas det mind-maps på löpande band. Jag har fått en del pluggande gjort idag, har läst om ADHD. Det känns skönt, så jag känner mig lite lugnare än jag gjorde sist jag skrev här i bloggen. Nu svider mina ögon av trötthet och jag känner mig helt tung i huvudet. Hungrig är jag också, fast jag inte gjort alls många knop idag. Jag var förresten iväg och uträttade ärenden på stan och när jag hade gjort det fick jag för mig att vara duktig och fixa böcker jag kan använda när jag ska göra praktikuppgiften. Jag begav mig först till HUB (Hälsouniversitetets Bibliotek) och sedan till Stadsbiblioteket och fick med mig en hel hög med böcker hem. Hoppas nu det står något vettigt och användbart i någon av dem. Förresten har jag liksom min syster nu kommit på kant med biblioteket. När jag skulle låna böckerna på stadsbibblan så påpekade bibliotekarien att jag hade 130 kronor i skuld (jag bara: ooops) och att jag måste komma under 100 kronor för att få låna fler böcker. Jag hade 70 kronor i mynt och eftersom de inte tog kort kunde jag inte betala av hela skulden. Det var lite pinsamt faktiskt, men jag sa flera gånger att jag betalar resten nästa gång jag kommer. Jag fick i alla fall med mig böckerna därifrån till slut.
Men när jag kom ut vräkte regnet ner och åsken mullrade hotfullt. Jag tänkte: "Jag MÅSTE hem och plugga", med andra ord lät jag inte regnet stoppa mig. Jag kom hem och kände mig som en dränkt katt, eller hur det nu är man brukar säga. Sedan har jag stekt pannkakor, ätit pannkakor, kollat på TV och naturligtvis pluggat.
En ganska bra dag. Nu ska jag lägga mig och läsa lite. Lär väl inte bli så mycket läst innan ögonlocken faller ner.
Här kommer en bild på mina mind-maps (ja, lite stolt är jag).
Det är fullt av text på baksidorna också ;)
Sov gott & godnatt.
Ångest!!
Jag är så jäävla trött på skolan just nu. Jag orkar inte ha så här mycket på en gång, det är så sjukt stressande och ångestframkallande. Fan. Ursäkta mitt språk. Jag är till och med en dålig kompis och ställer in en planerad utgång, men jag måste plugga. Jag måste få saker och ting gjorda. Jag vill bara ha sommarlov, nu. Det känns som rena himmelriket, att bara få ta det lugnt. Och inte ständigt, ständigt behöva tänka att man borde plugga. Att få sitta och läsa en bra, SKÖNLITTERÄR bok, utan dåligt samvete. Att få tid att sola, bada, skriva, tänka.
Allt det jag måste göra bildar en ångestklump i bröstet. Jag vill bara skita i alltihop, jag vill elda upp alla jävla pluggböcker och alla jävla anteckningar. Jag känner inte för att göra någonting. Jag vill bara pausa tiden, ligga under täcket och andas. Jag vill inte springa Blodomloppet på torsdag, jag hinner inte. Ingenting känns roligt när man är så här stressad. Jag har ingen lust till något. Och mitt i allt plugg ska man hinna laga mat. Även ett stressande moment. Gaah. Och så ska man hinna träna.
Jävla piss.
The Reader
Jag och Karin träffades vid fem igår (jag var några minuter sen som vanligt) utanför bion. Vi hämtade ut biljetterna som Karin hade köpt på internet och sedan satt vi på Steves uteservering och åt. Jag åt Fish & Chips och drack mineralvatten, Karin åt kycklingfilé med klyftpotatis och drack Cola. Det var gott och det var härligt att sitta ute och äta i det underbara vädret.
När vi hade ätit färdigt begav vi oss till Karamello för att inhandla godis till bion. Vad är en film på bio utan godis, liksom?! Men i vanlig ordning plockade jag åt mig för mycket godis, runt ett halvt kilo blev det.... Men men, godis är gott! Jag åt inte upp allt igår.
Innan bion hann vi gå en runda genom stan.
"The Reader" med Kate Winslet och Ralph Fiennes i huvudrollerna utspelar sig i Berlin. Den handlar om 15-åriga Michael som en dag blir sjuk på vägen hem från skolan. Han får hjälp av Hanna som är drygt 30 år. Efter denna händelse inleder de båda en kärlekshistoria, trots åldersskillnaden. Plötsligt har Hanna packat sina väskor och ger sig av och Michael varken ser eller hör av henne på åtta år. Nästa gång han ser henne är omständigheterna mycket annorlunda. Under sin juristutbildning följer Michael en serie rättegångar mot ett antal kvinnor som står åtalade för att ha varit vakter på koncentrationsläger under kriget. En av dessa kvinnor är Hanna.
Filmen var spännande och lite oförutsägbar. Men jag gillade inte Hannas personlighet, inte ens innan man fick veta vad hon hade gjort. Jag hade läst vad den handlade om lite slarvigt och missuppfattat; jag trodde det var Michael som skulle försvinna. Så jag satt och väntade på det ganska långt in i filmen, tills jag insåg att det inte skulle hända. Men jag kan rekommendera den. Den får ♥ ♥ ♥ ♥ av fem möjliga.
Förresten om någon är intresserad av hur de där två människorna i Viken utanför Höganäs dog, så var det en gasläcka som orsakade deras död. Ni kan läsa mer om det här: http://www.dn.se/nyheter/sverige/gaslacka-dodade-paret-i-viken-1.871204
Idag ska jag städa, plugga, laga mat och uträtta ärenden på stan. Ikväll blir det kanske utgång. Jag har saker att göra, med andra ord.
Bio ikväll!
Hoppas ni mår bra idag! Det gör jag. Idag ska jag plugga hela dagen, i alla fall några timmar. Jag ska tillverka några mind-maps.
Ikväll blir det dock inget plugg, utan då blir det bio:
Hittade ingen bättre bild. The Reader ska vi se i alla fall, den verkar spännande.
Mitt sällskap består av denna tjej:
Innan bion blir det mat och sen ska vi köpa godis på Karamello ♥
Ha en bra torsdag!!
Pyssel pyssel
Sååååå... nu har jag varit duktig och färglagt bilder som jag ska skicka med ett barn hem nästa vecka. Det var kul, sådant pyssel gillar jag, när det ligger på en nivå som jag klarar av. Haha, är inte så praktisk av mig nämligen.
Nu ska jag läsa lite och sedan sova.
Godnatt.
Variation i springandet
Idag har vi mitt enskilda mittpraktiksamtal med vår handledare. Det gick bra. Jag är inte så fruktansvärt nöjd med mina insatser än så länge. Jag känner att jag inte säger några bra saker, inte har några bra idéer. Men handledaren verkar nöjd med mig i alla fall, och det var skönt att höra. Jag ska riktigt lägga manken till sista veckan. Jag gillar min handledare, hon är väldigt bra!
Nej, dags att fixa lite käk.
See you later.
Fråga till anonym
Du anonyma kommenterare som kanske ska söka till logopedprogrammet (du frågade för några dagar sedan om det går några killar på programmet), jag glömde fråga dig hur du hittade hit till min blogg? =) Hade varit intressant att veta!
Läskigt!
Läs denna artikel:
http://sydsvenskan.se/skane/article432299/Tva-hittade-doda-i-Viken.html
Är det inte så att ni får gåshud? Jag får det i alla fall. Jag tycker det är jätteläskigt, dels därför att det har inträffat i mina hemtrakter och dels för att omständigheterna runt de döda är skrämmande. Det finns inga tecken på fysiskt våld, inga uppbrutna dörrar och på platsen där paret hittades var det lugnt och stilla. Inga grannar har hört någonting konstigt, trots att de bor nära. Usch. De har skickat iväg prover på analys för att se om paret har blivit förgiftade.
Hoppas polisen löser det snart trots att de är väldigt förbryllade. Som sagt, läs artikeln, annars fattar ni typ noll av det jag har skrivit.
Orkar inte vara mer utförlig än så här för tillfället. Ska borsta tänderna och sedan krypa ner i sängen för att läsa i Stephen Kings "Köplust".
Sov gott.
Aj aj aj...
Shiiiiiit, vad jag hade ont i min mage nyss. Usch. Det kändes jättekonstigt och kom väldigt plötsligt... Men nu är det tack och lov bättre. Det var så illa att jag t.o.m. försökte ringa sjukvårdsrådgivningen, men det hade jag ingenting för. 36 minuters väntetid. Det känns INTE okej. Man ringer ju knappast dit för att det är roligt, det är ju för att man på ett eller annat sätt inte mår bra. Man kanske är rädd för att det är något allvarligt, något farligt och då tycker inte jag man ska behöva vänta en halvtimme på att få prata med en sjuksköterska i telefon. Anställ fler, tack!
Annars har dagen varit bra, har varit på jättebra humör! Efter praktiken åt jag och Rebecka en underbart god glass från Bosses Glassbar. Vi satt i gräset utanför Domkyrkan och pratade och åt. Bosses nougatglass är helt oslagbar!
När jag kom hem hade jag tänkt ge mig ut och springa, solen skiner ju ute... Men så kom magontet som en blixt från en klar himmel. Så nu får jag nog skjuta upp springandet ytterligare en dag. Känns jättetrist. Men vågar inte ge mig ut nu, även om det känns bättre i magen nu... Dessutom är det för länge sedan jag åt nu... Jag känner mig jäkligt lat...Men jag kan faktiskt inte hjälpa att jag fick så ont i magen.
Tack till Elin för att du är så uppmuntrande!
Typiskt
Precis när jag beslutat mig för att skjuta upp springandet tills imorgon, spricker det upp och solen kommer fram... Är inte det typiskt?!?! Jag känner för mysig hemmakväll med regn. Nej, när jag ska cykla till praktiken, sen som jag redan är, då ska regnet ösa ner, men när jag bara ska vara hemma, då skiner solen. Ska vi slå vad om att det regnar imorgon eftermiddag när jag ska springa?!?!
Man hinner ju ingenting på kvällarna. Jag har inte gjort något mer än typ handlat och när jag har ätit kommer klockan vara minst åtta. Då ska jag duscha och sen är det typ läggdags. När fan ska man hinna plugga?!?! Börjar få lite panik.
To run or not to run - that's the question...
Hej.
Jag sitter jag här och frågar mig själv om jag orkar ge mig ut i löpspåret. Det regnar ute och jag är helt slut. Så med andra ord lockar det inte att snöra på sig gympaskorna och ge sig ut på en springtur. Å andra sidan var det några dagar sedan sist, så jag borde verkligen. Måste ju vara i form till Blodomloppet som är redan nästa vecka. En annan sak som talar emot att jag ska ge mig ut och springa är att jag egentligen behöver handla och sen plugga... Jag ÄLSKAR att fatta beslut...eller inte. Jag hatar att jag velar fram och tillbaka om saker som egentligen inte betyder någonting. Jag måste lära mig fatta beslut och stå fast vid dem. Mina föräldrar kan också vara ganska veliga av sig, så jag vet ju vart jag fått det ifrån i alla fall.
Nej, jag har i alla fall viktigare saker att göra än att sitta framför datorn.
Puss.
Eurovision Song Contest - återigen flopp för Sverige.
Jag hörde Norges bidrag nu på morgonen (eller förmiddagen kanske passar bättre) och den var helt okej. Att de vann visar ju på att ett nordiskt land faktiskt kan vinna - och kanske de krossar fördomarna om att Baltländerna kompisröstar på varandra? Kanske Sverige borde sluta skylla sina musikaliska floppar på det och inte säga något i stil med: "Det spelar ingen roll vilken låt vi skickar, vi vinner ändå inte". Och ja, jag erkänner att även dessa ord har passerat mina läppar. Men nu är det slut med det.
Grattis Norge!
Rolig kväll på SOF!
Efter förfesten på Colonia begav vi oss till en korridorsfest på Irrblosset (ett annan studentbostadsområde) där det blev lite Singstar. Men vi var inte där så länge innan det var dags att gå till själva SOF-området. Det kryllade av overallsklädda människor överallt, det var roligt att se. Jag träffade Alexandra (barndomsbästisen) och såg när hennes orkester spelade några låtar. Det var kul. Det var så roligt att träffa henne! Hon var lika energifull som vanligt. När vi sågs så kastade vi oss typ i varandras armar och sedan tog hon tag i min hand och rusade iväg för att presentera mig för sina orkesterkompisar och pojkvän. Det var bara att hänga med! Hon är härlig!
På området fanns det även dansgolv där vi höll till en del. De spelade emellanåt bra musik, men även en hel del dåliga låtar. Men det får man ju ta, alla har ju olika musiksmak.
Idag väntar det plugg, plugg och åter plugg. Fy. Jag har kommit på att jag är skoltrött för första gången i mitt liv. De flesta upplever väl skoltrötthet någon gång under skolgången, min släng av det har kommit relativt sent. Men jag tror det räcker med ett sommarlov för att vara redo för att plugga igen.
Solen skiner utomhus och jag vill inget hellre än att lägga mig ute och sola. Men vad gör man när man har tenta om typ två veckor och knappt kommer hinna plugga inför den?! Jag ska i alla fall ta paus i pluggandet för att ta en promenad, det måste jag få göra. Men innan man kan ta paus från pluggandet, måste man ju sätta igång med det...
Allt är relativt...
Nu blir det mat, sedan börjar det bli dags att göra sig i ordning inför kvällen! Jag ser verkligen fram emot kvällen. Dock är det lite synd att missa Eurovision Song Contest 2009... Men jag är hellre på SOF än bänkad framför tv:n. Hoppas det går bra för Malena, även om vinstchanserna är små...
Godmorgon!
Igår blev det ingenting pluggat... Jag sprang en runda i skogen, tvättade, åt glass med Carro och på kvällen lagade jag och Carro världens godaste mat: smördegsinbakad fläskfilé, klyftpotatis, bearnesesås och stekta champinjoner och majs. Det låter väl lyxigt, tycker ni inte? Det blev riktigt gott! Till efterrätt blev det vaniljglass, marränger, chokladsås och frysta jordgubbar. Var inte heller så dumt. Var proppmätt när jag gick och la mig igår, kan jag tala om för er.
Innan vi började laga mat hade vi sagt att vi fick se om vi kände för att gå ut, men det gjorde vi inte när det kom till kritan. Vi var båda trötta efter prakikveckan. Vi satt i min soffa och kollade på "Bad Boys" istället. Lite för mycket action för min smak, men ändå helt okej, ganska spännande.
Nu sitter jag här och äter en alldeles för sen frukost. Men jag kom inte i säng förrän vid 01.30 igår och ska ut ikväll (SOF) så jag behövde väl sova ut. Idag ska jag i alla fall plugga ett tag. Det har jag BESTÄMT!!
Ha en bra dag!
I brist på annat att skriva...
Gör så här:
1. Ta fram din mobil.
2. Bläddra igenom din inkorg.
3. Stanna när du räknat till tio och skriv första meningen i sms:et.
4. Gör likadant på varje fråga.
1. Vad skulle du säga om din pojkvän var otrogen mot dig?
Okej. Skönt att det inte blivit fler iaf!
2. Vad säger du alltid till din bästa kompis?
Jag tittar nu :)
3. Vad är det första du säger när en kompis blir påkörd av en buss?
Jag vet inte riktigt...
4. Vilket sms blev du mest berörd av?
Haha, jag hade redan räknat med det, jag tycker det är ett bra och sunt beslut.
5. Vad säger din mamma innan du går och lägger dig?
Mm blir skitbra.
6. Vad skulle du skrika om du vann en miljon kronor?
TACK :D
7. Vilka ord skulle du säga till Gud om du trodde på honom?
Jag kommer att komma vid halv istället.
8. Vad vill du höra mest av allt?
Bra :) Ska vi träffas vid tolv i coloseum?
9. Vad skulle du säga om du fick MVG i allt?
Hejsan! Jomen, vaken är jag :)
10. Din romantiska replik?
Mm men det blir mysigt när vi inte blir så många också.
11. Vad skulle du säga om du blev bestulen?
Vi är inte så partysugna ikväll så det blir film för oss med.
Haha, jag tycker sådant här är ganska kul!
Barndomsminnen
Jag orkar inte springa idag heller, är trööööött. Bara för det så skiner solen och jag borde gå ut. Har inte tränat sen i tisdags...Men jag kan inte ha linserna för tillfället, har haft jätteont i mitt vänstra öga sedan igår kväll. Det svider jättemycket. Eller det är bättre nu, men jag vågar inte sätta i linserna... Och jag vill inte springa med glasögon, men promenad kan man ju ta... Hm...Får väl se om jag orkar pallra mig ut.
Nu har SOF (StudentOrkesterFestivalen) 2009 börjat här i Linköping. Jag ska gå dit på lördag och det ska bli jättekul! Då ska jag ÄNTLIGEN få träffa Alexandra som jag inte har träffat (och knappt pratat med) sedan jul. Men är man så bra vänner som jag och Alexandra är, så kan man prata varje dag och ändå ha någonting att säga. Men det kan ändå gå lång tid mellan samtalen och man har fortfarande lika mycket att prata om. Jag och Alexandra blev bästisar när vi gick i ettan (efter att jag hade slutat springa runt och leka polis vareviga rast). Jag minns barndomen som underbar, mycket tack vare Alexandra. Jag minns kojan i hennes trädgård, jag minns när vi rymde från fritids (vi klättrade ut genom fönstret i mysrummet och gick hem till Alexandra), jag minns när vi samlade på kulor tillsammans och spelade kula på rasten. Jag minns alla våra varv runt skolgården, våra stunder i aphuset, vår tradition att varje år åka rutchkana nerför taket på en lekställning, jag minns när vi gick till skolgården på eftermiddagarna och gungade samtidigt som vi sjöng för full hals. Jag minns fredagarna med fredagskyckling hemma hos mig och fikat hos Alexandras mormor och morfar och när vi var och ledde hästar på ridskolan. När vi spelade i orkestern, sjöng i kören, när vi skrattade en hel rast i sträck utan att ha någon riktig anledning. Jag minns när vi båda kom 20 minuter för sent till slöjden på grund av att hennes klocka hade stannat. Alla raster med boll-i-rutan-spelande och när vi hoppade kråka, lekte häst, åkte linbana. När vi hade dekektivklubben och på allvar trodde att vi var en riktig brottsling på spåret, när vi red på Balder (en av mina sköthästar), promenader längst havet. Jag minns typ allt. Ofta längtar jag tillbaka. Vi höll ihop i vårt och torrt, som bara riktiga vänner gör. När jag tänker tillbaka på barndomens glada och problemfria dagar, kommer mina tankar alltid att vandra till Alexandra ♥
Nu kom jag in på ett sidospår, eller kanske huvudspåret med tanke på rubriken, men anledningen till att jag kom in på min och Alexandras vänskap var att hon kommer hit till festivalen (SOF). Hon spelar nämligen i en studentorkester i Lund. Jag längtar så jag kan dö, tills vi ses! Inte många dagar kvar nu.
Svar på kommentar
Fick en anonym kommentar:
"Hejsan! Jag funderar på att plugga till logoped i linköping och undrar om det är några killar som pluggar till logoped där?"
Mitt svar: Hej! Vad roligt att du funderar på att läsa till logoped i Linköping! Det kan jag varmt rekommendera. Utbildningen är bra och kommer att leda till ett oerhört intressant yrke! Dessutom är Linköping en mycket trevlig stad. Tyvärr så är det inte så många killar som läser på programmet, men jag tvivlar på att det är så många fler på övriga studieorter. Det finns ju några stycken, men majoriteten är helt klart tjejer.... Hoppas inte detta avskräcker dig, för logopedutibldningen är väldigt intressant! Har du sökt in till hösten?
Ännu en praktikdag har passerat och jag har haft ett behandlingstillfälle med en patient, vilket gick bra. Jag är ganska trött idag, hade planer på att ge mig ut och springa, men orkar inte..så det får bli imorgon istället...
Nöjd med första dagen!
Jag lyckades försova mig imorse också, första dagen på praktiken! Bra jobbat Hanna! Klockan ringde 06.15 och jag la mig på sängen, bara för att vila någon minut. Ställde dock inte mobilen på snooze, tänkte att jag ju bara ska vila några minuter. Men jag "vilade" i 45 minuter. När jag vaknade var klockan 07.00 och jag hade tänkt cykla strax efter 07.30. Panik! I med linserna, på med sminket, upp med håret i knopp (som jag kallar det, typ knut fast inte riktigt) och så äta en messmörsmacka under tiden jag styrde cykeln mot Barn- och ungdomshabiliteringen. Jag hade inte behövt äta den där mackan för när vi kom fram (efter vi hade fått en introduktion) serverades goda frallor med smör och ost. Imorgon ska jag INTE försova mig.
Nu ska jag sätta mig ner och plugga lite...
Rädd
Varför är jag så ineffektiv?! Jag skulle ju få SÅÅÅÅ mycket pluggat idag, och jag har ännu inte öppnat en bok. GAAAH. Jag blir så trött på mig själv. Jag har i alla fall städat och sprungit en runda... och lagat mat. Det är det vettiga jag fått ut av den här dagen. Och jag har sett en film om Förskrivningsprocessen som också är ett obligatoriskt moment i den här kursen. Så lite duktig har jag väl varit då. Förskrivningsprocessen handlar förresten om hur man förskriver hjälpmedel till en individ med funktionshinder. Det var intressant, men det tog längre tid än jag hade planerat... Jag satt och antecknade i princip allt de sa, det kommer ju på tentan. Blä jag får ångest bara av att tänka på tentan... Fy. Men det finns omtentor. Haha, stackars er läsare. Inför varje tenta får ni höra mig älta samma saker, om och om igen. Sorry.
Imorgon börjar praktiken och jag är rädd. Hur ska jag som inte är van vid barn överhuvudtaget, som knappt kan få kontakt med vanliga, "normala" barn få någon som helst kontakt med barn med autism??! Jag har ingen som helst aning om vad jag ska göra med barnen. Men det har jag i och för sig inte vetat inför de andra praktikerna heller... Det lär man sig väl på plats antar jag...
Nej, om man skulle repetera lite om autism och sedan sova. Blir ju tidig uppstigning imorgon.... Pratiken börjar klockan 08.00.
Over and out.
Planer för dagen
Jag är mycket nöjd med gårdagen, men idag är man inte världens piggaste precis. Snart kommer min pappa, vi ska luncha och snacka lite. Ska bli kul att träffa honom.
Jag skulle egentligen ha sprungit med Hanna och Bex i eftermiddag, men jag tror jag bangar det. Jag är för trött och då kan det ju vara mer skadligt än nyttigt att motionera. Istället blir det hem och städa efter lunchen. Och ikväll blir det biljard :)
Otur?
Ikväll blir det utekravall och ska vi slå vad om att det kommer att regna?! Det ska det göra också, enligt SMHI. Tråkigt men sant. Men det blir ju så roligt som man gör det till... Nu ska jag sy fast ett märke på overallen, sen powernappa och sen är det dags att göra sig i ordning inför kvällen.
Hoppas ni får en bra fredag!
Not bad... not bad at all!
Nu när jag börjat ta tiden på hur lång tid det tar för mig att springa, känner jag lite press. Jag vet inte om det är bra eller dåligt. Det blir mer hetsigt, men samtidigt får det mig nog att springa fortare och ta ut mig mer. Det är i alla fall skönt att springa. Förr sprang jag ibland upp emot 50 minuter i sträck, men då måste jag har sprungit bra mycket långsammare...
Jag är glad att jag anmälde mig till Blodomloppet... det ökar min motivation att träna ytterligare. Synd bara att Rebecka och Hanna antagligen kommer att starta 10 minuter före mig. Men jag får skylla mig själv, är man seg på att anmäla sig så är man....
Klantigt värre...
Vill ni veta ännu en TV-besvikelse som drabbade mig igår kväll? Klockan 21.00 la jag ifrån mig pennan som jag för tillfället föll i handen (satt och läste/skrev om kommunikation hos individer med utvecklingsstörning) för att kolla på "Andra Avenyn". I samma sekund som jag satte på TV:n kom jag på att det hade varit säsongsavslutning förra veckan. Jag kommer alltså vara tvungen att hålla mig till tåls till hösten. Illa illa, fast dock ett I-landsproblem.
Läkaren ringde igår förresten, alla prover var bra. Så jag är inte glutenallergiker och mina blodvärden är bra. Jag har ju inte haft ont i magen på flera dagar (ta i trä) så han tyckte jag skulle äta som vanligt igen. Märkte jag att jag blev sämre igen när jag åter införde laktos skulle jag undvika laktos. Gå efter symptomen med andra ord. Jag har ju inte varit strikt med den laktosfria kosten, så jag tror inte det var mjölken som gjorde min mage upprörd. Men man vet ju aldrig...
Idag blir det skola, sedan tänkte jag springa en runda, plugga och ikväll blir det film :)
Tröttheten personifierad...
Nu är jag hemma och ska snart iväg och handla lite... Efter det ska jag ta på mig myskläder, äta något och sen plugga hela kvällen. Skulle egentligen gått på "Fadder-reunion" ikväll, men jag ORKAR bara inte. Jag är så slut. Jag måste lära mig att säga nej till saker jag egentligen inte orkar, jag har en tendens att ha svårt att säga nej till roliga saker. Men när man inte känner sig på topp blir det inte så kul ändå...
En av anledningarna till min trötthet är att jag gick och la mig för tidigt igår kväll (på grund av plugg) och på att jag gick upp för tidigt idag (på gund av föreläsning).
Hoppas ni är piggare än vad jag är...
Dagens goda gärning
Jag och Hanna sprang 5 km på 28 minuter, inte illa!! Jag skrev ju här på bloggen för några dagar sedan att jag sprungit 5 km på 27 minuter, men då mätte jag inte riktigt hela vägen, så man kan säga att vi fick ungefär samma resultat idag. Det var kul att springa tillsammans med någon annan, det har jag inte gjort så många gånger i mitt liv.
När jag kom hem från joggingturen, så var det en lite äldre kvinna som frågade om jag kunde öppna dörren till soprummet (man behöver nyckel), men jag sa att jag inte visste om man fick det och sa att hon fick fråga någon annan. Men så fort jag kom innanför dörren ångrade jag mig och fick dåligt samvete. Jag som verkligen, verkligen är för att hjälpa de svaga i samhället, jag som tycker att det egentligen är fel att inte ge pengar till hemlösa (fast jag ger inte alltid själv), kan INTE vända denna stackars kvinna ryggen. Har man sjunkit så lågt att man tigger eller öppet letar burkar, då är man ganska desperat. Jag tog min påse med burkar och PET-flaskor och gick nerför trapporna igen för att överlämna dessa till den stackars kvinnan. Hon tog emot dem och jag hoppas hon får användning för dem. Att ge burkar till de som behöver, ser jag bara som positivt. De pengarna de får när de pantar, måste de köpa mat för. Då går det inte att komma med argumentet "De köper ändå bara sprit för pengarna" för att låta bli att skänka pengar med gott samvete.
När jag kom innanför dörren kände jag mig glad.
Måste man ha rubrik?!
Telefonen ringde imorse, det var Rebecka. Jag hade fullkomligt glömt bort att hon, jag och Hanna skulle jobba med Teckenkommunikationsuppgiften idag... Så det var bara att slänga på sig kläder, i med linserna och på med sminket och så iväg. Det gick bra, men kom inte hem förrän efter tre och sedan skulle jag laga mat. Med andra ord har det inte blivit något plugg idag heller (fast att arbeta med uppgiften är väl också att plugga). Jag skäms. Imorgon kväll och på onsdag kväll är jag också upptagen, vilket gör att jag inte har mycket tid på mig att plugga till den här vinjetten.
Snart ska jag hoppa i träningskläderna och ge mig ut på en joggingrunda med Hanna. Vi måste ju ladda inför Blodomloppet (ja jag har anmält mig!) Och eftersom jag så snart ska iväg, så känns det inte lönt att börja plugga... Men ikväll blir det plugg för hela slanten...
Stressad och omotiverad...
Idag ska jag i alla fall plugga som en tok... Har ingenting annat inplanerat, förutom att springa en runda om vädret tillåter... Så när det här inlägget är klart ska jag sätta igång. Och när dagen är slut ska jag kunna känna mig nöjd med dagens plugg.
Förresten, ska försöka få tag på biljett till Utekravallen som är på fredag. Folk säljer biljetter på univeristetets anslagstavla, men till överpriser. De vill ha 200-250 kronor för en biljett de själva har betalat endast 100 kronor för! Jag tycker sådant är lite fräckt, jag har själv inte mage att göra så. Men det finns det tydligen många som har....
Sveriges komikerelit på samma uteställe som jag!!
Ingen av dem verkade speciellt nyktra. Även om jag inte visste vilka alla var eller om de var bra komiker, så kunde jag inte låta bli att stirra på dem. De är ju ändå komiker, kändisar, haha. Så under gårdagens utgång gjorde jag följande:
♥ hälsade på och tog i hand med Henrik Schyffert, David Batra och Johan Glans.
♥ sa till David Batra att jag gillade honom i Morgonsoffan och till Johan Glans att jag gillade honom i Parlamentet. De sa att det var roligt.
♥ drack jag ur samma ölflaska som Peter Wahlbeck hade druckit ur (men det var Carro som fick ölflaskan av honom).
♥ blev biten i armen av David Batra (då bad Johan Glans om ursäkt för din komikerkollega) med förklaringen att han har kvar sin bitreflex. Haha.
♥ sagt "ursäkta mig" till en komiker (kommer inte på namnet nu, återkommer senare) och när han vände sig om och sa "ja" så hade jag ingenting att säga. Men jag sa "ursäkta mig" för att Carro gärna ville hälsa på honom, eftersom hon inder kvällens gång hunnit med att prata med alla.
Det var en annorlunda utgång, sjukt rolig!
Uppdatering
Jag är fortfarande kvar hemma hos Carro. Idag har vi solat i princip hela dagen. Vi har även hunnit med en promenad i solskenet, mysigt! Ikväll blir det nog film eller något!
