Förbaskade skoskav ...

Förbaskade skoskav - jag vill kunna träna! Igår kväll hade jag så ont att jag fick ta en Ipren. Kan ni tänka er, ta en Ipren för att man har skoskav... Är det klokt? Men i alla fall så hjälpte det, till min förvåning. Ipren är typ bra för allt.

Idag har jag jobbat och ska göra det hela veckan, när det tydligen ska bli underbart väder. Jag vill också ligga på stranden, sola och bada. Men det är kul att jobba också...

Jag har inte så mycket intressant att skriva just nu. Så jag får återkomma när jag har något vettigt att skriva.

Ta tillvara på livet - man vet aldrig när det tar slut

Igår när jag låg i min säng, innan jag skulle sova, tänkte jag på döden. Jag är fruktansvärt rädd för döden, den skrämmer mig något så vansinnigt. Jag är rädd för att få cancer, eller någon annan livshotande sjukdom. Man tänker ju: "Det händer inte mig". Men vissa människor händer det ju. Vad är det som säger att inte jag är en av dem? Mamman som dog i cancer, mannen som omkom i en bilolycka, flickan som blev mördad, tänkte ju knappast att det skulle hända dem, innan det skedde. Inte sällan säger man: "När jag blir gammal ska jag..." Men det är inte säkert man får uppleva ålderdomen. Det skrämmer mig.

Men samtidigt finns det ju inget man kan göra åt det. Det går ju inte att låsa in sig i sitt hem och isolera sig helt från omvärlden, för att minska risken för att råka ut för en olycka och dö. Att på grund av rädsla låsa in sig i sitt hem är väl inte att leva? Då är man väl på sätt och vis redan död. Man måste leva och njuta av livet - vad finns det annars för mening? Så när rädslan dyker upp i mitt huvud försöker jag att slå bort den, annars slösar jag bort dyrbar tid på att oroa mig och ha ångest över något som är bortom min kontroll. Man ska ta tillvara på varje dag man får i livet, så att den dagen då livet faktiskt håller på att rinna ur händerna på en, på sätt och vis känner sig nöjd med det liv man levt.

Det är också en skräck - att som gammal (om jag nu får bli gammal, vilket jag innerligt hoppas) känna att jag kastat bort mitt liv. Tänk om jag önskar att jag hade gjort allting annorlunda? Tänk om jag vill spola tillbaka tiden och leva mitt liv på ett helt annat sätt? Tänk om jag ångrar saker jag gjorde och, ännu värre, saker jag inte gjorde. Därför borde man inte bara sitta hemma och låta dagarna gå. Detta betyder givetvis inte att man måste resa jorden runt, vara med om äventyr osv. Alla människor är inte likadana, har inte samma värderingar och inte samma intressen. Men man ska leva sitt liv så som man själv vill leva det, så att man är tillfreds. Sedan spelar det ingen roll om den tillfredsställelsen över livet uppkommer efter en jordenruntresa, eller en myskväll framför en bra film i goda vänners lag. Även små saker kan förgylla livet. Och från och med nu, ska jag försöka att förgylla varje liten dag i mitt liv, med saker, stora som små, som gör mig nöjd. Lycklig. Tillfreds.

Mysig hemmakväll

Hela dagen igår velade jag och Amanda fram och tillbaka - ska vi gå ut eller ha en hemmakväll med godis och film? Till slut blev det det sistnämnda. Vi såg "Final Destination 3", "Ett päron till farsa firar jul" (som kanske inte passade årstiden så jättebra) och "Almost Famous". Under den sistnämnda var jag så trött att jag slumrade till flera gånger. Med andra ord kanske det var tur att det inte blev utgång. Både jag och Amanda var sjuuukt mätta igår, vi kunde knappt stå upprätta och det tog emot att skratta. Kinamaten, godiset och jordgubbarna var goda, men det är obehagligt att bli så mätt... Det var i alla fall en mysig kväll och idag är man pigg, till skillnad från vad man skulle ha varit ifall vi valt att gå ut.

Nu ska jag gå en promenad och njuta av min sista lediga dag innan jobbet drar igång.

Aj

Jag fick gå halva joggingrundan på grund av skoskav. Jag kom hem och upptäckte att hela huden var alldeles uppfläkt på sidan av foten, inte så trevligt. Förutom att de nya skorna gav mig detta hemska skoskav, så är de bra!

Igår slant jag med osthyveln och hyvlade mig själv i handen istället, usch. Det blödde typ hela dagen igår... Jag är så klantig ibland. Jag bävar för att gå och duscha som jag måste göra inom kort, det kommer säkert att svida som tusan - både på handen och foten.

Gnäll gnäll gnäll. Nej, men annars är tillvaron bra. Jag njuter av ledigheten och det underbara vädret. På söndag börjar jag jobba...

Äntligen godkänd!!

Nu är termin 4 avklarad och godkänt. Jag fick med andra ord godkänt på hemtentan, vilket känns oerhört skönt. Nu kan jag äntligen slappna av på riktigt och ha sommarlov. Även om mina lediga dagar blir färre än planerat. Börjar jobba på söndag. Men i år har vi ett bättre schema: vi jobbar längre dagar, men har å andra sidan fler lediga dagar.

Idag tog jag och min syster årets första dopp i havet. I början var det isande kallt och hela benen domnade. Men sedan vande man sig och det blev riktigt skönt! Och färg har man fått också...!

Jag hatar att ha skoskav. Jag och min syster hade tänkt gå en kvällspromenad, men jag kunde inte ha några skor utan att hälen gjorde svinont. Bara för att jag var dum nog att inte ha plåster i förebyggnade syfte när jag var ute i morse. Och på tal om skor och sånt, så har jag fortfarande inte bestämt om jag ska behålla de nya löparskorna... jag vill verkligen ha dem... Men jag har egentligen inte råd.

Nu ikväll har jag och Amanda sett "Patrik 1,5" år. Det var andra gången jag såg den. Den handlar ju om ett homosexuellt par som vill adoptera ett barn. Ett missförstånd uppstår och parets blivande barn är inte 1,5 år som det står i papprena... Min syster grät på slutet och sa att det var den bästa svenska film hon hade sett.


Så j*vla pank!

Jag har precis kommit hem från stan. Jag och Sofia var på stranden en kort stund och hon badade, men jag fegade ur. I Helsingborg blåste det mycket mer än här, och var därmed kallare. Sedan gick vi och fikade på Ebbas. Jag åt en kladdkaka som verkligen inte gjorde skäl för sitt namn (den var inte det minsta kladdig), så det var en besvikelse eftersom den brukar vara superkladdig och supergod. Jag åt även en varm macka eftersom jag var hungrig. Och ja, jag åt det i den ordningen; kakan först, sedan mackan.

Jag har har köpt ett par löparskor från Stadium. Jag fick hjälp av personalen där. De hade värsta ingående frågorna: Hur ofta springer du? Springer du i skogen? Springer du på asfalt? Personalen plockade fram två par skor som jag testade. Det ena paret kostade 599 och det andra 799 kronor. Naturligtvis fanns paret för 599 kr inte i min storlek. Det slutade med att jag köpte de frör 799 kronor (men innan rean hade de kostat 1499k kr)!!! Jag som typ är luspank. Men jag var i stort behov av nya skor att springa/powerwalka i. Mina gamla var några billiga skor som jag köpte på rea för flera år sedan. Ni vet sådana som bara hade kostat några hundra innan rean. Dessutom är de så slitna att de knappt håller ihop. Jag har börjat få skoskav av dem, på grund av att stoppningen, eller vad man kallar det, har gått sönder i hälen så att hälen skaver mot något hårt. Svårt att förklara, de är sönder i alla fall. Springer man mycket, så är det ju faktiskt viktigt med bra skor... Eller?

Men jag förstår inte hur jag ska klara sommaren, nu när skatteåtebäringspengarna inte verkar vilja dyka upp på kontot. Får ringa till skatteverket imorgon, inte för att jag tror att det kommer göra någon skillnad. Jag ska ju betala hyra i slutet av nästa månad!!! Aja, det löser sig, som Timbuktu sa.

Snart bad och fika i stan

Förlåt att jag är typ sämst på att uppdatera. Det känns inte så motiverande att göra det när typ läsarantalet har halverats... Men jag tänker skriva här ändå, det finns ju faktiskt några som läser :)

Jag har precis varit ute och sprungit en runda, puh vad varmt det är... Helt galet... Men jag klagar inte! Jag älskar sådant här underbart sommarväder. Nu ska jag snart hoppa in i duschen, men det sitter en mellanstor spindel precis bredvid dörren, så jag drar mig lite för att gå in där... Usch. 

 I eftermiddag ska jag åka in till stan (Helsingborg) och träffa Sofia, som jag inte har träffat på evigheter, närmare bestämt på ett år! Vi ska nog bada och fika. Jag hoppas hon vill fika på Ebbas, mitt favvofik!

Ikväll tänker jag skriva om en läskig film jag såg häromdagen.

Puss.


Gamla dagböcker

Häromdagen när jag städade hittade jag gamla dagböcker, bl.a. från 2000 och 2001 och började bläddra i dem. SHIT, vad jag var hästtokig då. På dagböckernas framsida hade jag skrivit mina favorithästars namn och ritat hjärtan efter. Dagböckerna innehöll flera fåniga hästdikter som var fyllda av nödrim. Kul att läsa nu i efterhand. Jag och min syster hade tydligen gjort en "mallighetslista", alltså först skrivit upp alla som var tyckte var malliga och sedan listat dem där den värsta "mallgrodan" hamnade på plats nummr ett. Löjligt, men kul att läsa efteråt. Men vi tyckte typ halva skolan var malliga. Inte dumma i huvudet eller knäppa, utan just malliga. Men jag tror vi kallade alla vi inte tyckte om för malliga. Haha.

Men det är kul med att läsa det man skrivit för flera år sedan, jag borde börja skriva dagbok igen. Det är kul att spara. Det är kul att veta att just den dagen, såg jag på just den filmen, till exempel.

Nu ska jag försöka plugga lite, innan jag ger mig ut och springer en runda.

Midsommarafton

Igår vid femtiden tog jag bussen in till Helsingborg där Lisas kompis Erika bor. Hon bodde i en fin lägenhet tillsammans med sin pojkvän. Jag åt sill för försa gången i mitt liv, det var sådär. Lite för sliskigt för min smak. Men skärgårdssillen var helt okej... Till efterrätt blev det jordgubbstårtan (som det finns recept på i "Buffé", som alla verkar vilja göra just nu, vilket förklarar varför marrängbottnarna är slut i varenda matbutik), den var underbart god! Sedan var det dags för oss tjejer att göra våra kransar. Eftersom jag är född med tummen mitt i handen, fick Erika hjälpa mig med min. Den blev fin till slut i alla fall och den satt på mitt huvud under större delen av kvällen.

Vi var hemma hos Erika till halv tolv ungefär då vi begav oss in till Centrum. Vi tog en drink på ett ställe på Knutpunkten och jag fick återigen höra att jag ser yngre ut än vad jag är. Jag orkar inte bry mig längre. Jag har kommit till den punkt då jag nästan ser det som en komplimang, som något positivt. Jag börjar få lite åldersnoja... Så jag hoppas mitt ungdomliga utseende håller i sig tills jag blir äldre, så att jag även då kan se yngre ut än min kronologiska ålder.

Vi begav oss till utestället (Le Cardinal) som vi trodde vi skulle ha VIP till. Men det hade blivit något fel så vi fick ställa oss i den vanliga kön. Vi behövde dock inte vänta så länge innan vi blev insläppta. Väl där inne var det kul, ganska bra musik. Men är det inte sjukt fräckt att ta betalt för kranvatten?! Jag fick betala 10 kr! Eller första gången beställde jag av en kille och då fick jag vattnt gratis, sedan när jag skulle beställa ett glas vatten till, så meddelade tjejen på andra sidan bardisken att det kostade 10 kr. Då sa jag att vattnet inte hade kostat något i andra baren...Men då sa hon att det var fel av dem i så fall. Jag blev faktiskt lite irriterad.

Strax före fem lämnade vi Cardinal och skulle köpa något att äta. När jag skulle beställa kunde man tydligen bara välja på falafeltallrik eller kebabtallrik, vilket jag inte tycker om. Jag fick inte beställa bara pommes frites, trots att Lisa precis hade gjort det. Det gjorde mig arg. Så när Lisa inte ville ha mer, åt jag upp resten av hennes pommes frites.

Vi satt på Knutpunkten och jag hade fortfarande min krans på huvudet (Lisas hängde runt halsen på henne) och en man kom fram och frågade om jag hade slutat skolan eller om jag hade gift mig (på engelska) haha. Inte riktigt... :P

Jag tog bussen och min syster hämtade mig på busshållsplatsen strax före sju i morse. Sedan åkte jag hem och sov dåligt i fyra timmar innan det var dags att gå till jobbet. Nu är min farmor och farfar här på middag, så jag borde lämna datorn, gå upp och vara lite social.

Sammanfattningsvis kan sägas att det var en lyckad midsommarafton, hoppas ni också hade det bra!

Update

Jag är inte så aktiv här på bloggen för tillfället, händer inte så mycket i mitt liv just nu. På förmiddagen antingen springer eller powerwalkar jag. Sedan löser jag lite sudoku och försöker skriva på hemtentan. Men den är svår och jag vill bara vara klar.

Imorgon ska jag jobba för första gången på flera månader, ska bli roligt. Jag får väl uppdatera på lördag så får jag skriva om midsommarafton. Det ska bli jättekul imorgon, först fest och sedan utgång i Helsingborg. Längtar.

Baksmällan & Final Destination (1&2)



Jag och Alexandra åkte ju in till Helsingborg igår eftermiddag för att äta och för att gå på bio och se "Baksmällan". Vi åt pasta på en restaurang som heter "Haket", det var gott. Efter maten gick vi och köpte godis på Tasty House. Jag har ätit sjukt mycket godis på sistone, men vad är bio utan godis?! Vi fick bra platser, nu ska jag berätta lite mer om filmen.

Filmen heter alltså "Baksmällan" ("The Hangover" är den engelska titeln) och handlar om fyra män, varav en ska gifta sig (Doug). De andra tre männen tar med sig Doug till Las Vegas för att ha svensexa. Svensexan spårar ur "lite" och det blir en vild kväll. Tydligen. För när de vaknar upp i lyxsviten är denna i en enda röra, hönor vandrar planlöst omkring i sviten och de hittar en tiger i badrummet och en bebis i ett skåp. Inte nog med det - brudgummen är försvunnen! Ingen av de tre männen minns vad de gjorde kvällen innan - ingen har en aning om varför det finns djur och en bebis i sviten eller varför en av dem saknar en tand. För att leta rätt på Doug för att kunna ta med honom hem till sitt eget bröllop i tid, bestämmer de tre männen sig för att ta reda på vad som egentligen hände kvällen innan. De börjar nysta i det, och överraskning efter överraskning dyker upp.

Filmen är väldigt rolig, den bjuder på många skratt. Jag kan rekommendera den till alla som känner för att se en underhållande, lättsam film. Betyg: ♥ ♥ ♥ ♥ av fem möjliga.





På tal om film, så köpte jag och Amanda (min syster) köpt "Final Destination" och "Final Destination 2" för en billig peng häromdagen. Båda är sjukt läskiga och äckliga. Båda filmerna har ungefär samma handling: En ung kille/tjej får en syn om att en olycka inträffar och hindrar andra människor för att kliva på planet/köra vidare på motorvägen. De lurar därmed döden, men döden är fortfarande ute efter dem och en efter en dör de. De är lite för blodiga för min smak, men de är ändå ganska bra och spännande.  Betyg: ♥ ♥ ♥ av fem möjliga.

Stolt

Igår lämnade jag tillbaka tunikan och jeansshortsen som jag hade köpt på BikBok förra veckan. Jag är faktiskt lite stolt över mig själv och glad över att jag sparade 650 kronor. Skatteåterbäringspengarna har av någon anledning inte kommit in på kontot än... av någon anledning som jag inte vet. Får väl ringa Skatteverket imorgon... Ska även ringa Käkkirurgen då, eftersom jag inte fått någon tid för ettårskontroll, också av en anledning som jag inte vet.


I eftermiddag ska jag träffa Alexandra, vi ska äta i Helsingborg och sedan gå på bio och se "Baksmällan". Den verkar vara ganska kul. Jag ger väl en recension sen.


På fredag (midsommarafton) ska jag festa med Lisa och hennes andra kompisar i Helsingborg. Det ska bli jättekul, längtar som en tok. Men vädret ska ju som vanligt inte bli så bra, vilket är tråkigt. Jag vill ju ha min nya blommiga sommarklänning ju.


Nej, om man skulle försöka skriva lite på hemtentan...


Helgen

Nu var det ett tag sedan jag skrev här, så kanske dags med en liten uppdatering av vad helgen har bjudit på.

Fredag:
Jag, min syster Amanda och min mamma åkte in till Helsingborg för att se när alla glada studenter åkte runt med diverse olika fordon i regnet. Min kusin tog ju studenten och vi lyckades få en glimt av honom där han stod på ett av flaken. På baksidan av deras flak hängde ett skynke där det stod: "Fullast vinner", haha, men jag tycker allt att Rickard höll sig i skinnet.

När vi skulle ta bussen hem till min kusins hus där studentfesten skulle äga rum, mötte vi en tjej med vit studentmössa som vrålsjöng "Vem vill gå i ettan nu? Ingen, ingen. Vem vill gå i ettan nu? Ingen, ingen alls. Ingen ingen alls, ingen ingen alls.." osv. Det var verkligen inte vackert och säkerligen inte så bra för hennes stackars stämband. Och hon skämde ju ut sig lite också, gå och sjunga så högt, SJÄLV. Det är konstigt vad alkohol kan göra med en...

Själva studentfesten var trevlig, med mycket god mat och många gäster. De flesta av dem hade jag inte träffat förut. Vi åkte väl hem vid tio-halv elva tiden tror jag. En lyckad kväll.

Lördag:
På dagen gjorde jag inte så mycket, sprang en runda i blåsten. På kvällen följde jag med Amanda på en studentfest hos en av hennes kompisar. Det var kul. Men som vanligt i större sällskap blir jag tyst. Jag vill inte vara så blyg. Festen innehöll en del prat och lite lekar. Jag klarade mig från att behöva utföra ett uppdrag i Snurra Flaskan. Uppdragen bestod mest av att byta kläder med varandra, vilket var ganska kul. Och en del dans. Kvällen bjöd även på en dans vid en busshållsplats i lördagsnatten. Jag och Amanda kom väl hem vid halv fyra tiden.

Söndag:
Jag hade inte ställt klockan så jag sov som en stock fram till halv tolv. Jag har gått en promenad och ätit kinamat på en restaurang. Ikväll blir det lite plugg och även film med syster. Det blir även Ben & Jerry's-premiär, äntligen! Jag måste vara typ den enda som inte har smakat denna glass som sägs vara underbar, men lite beroendeframkallande ;)


Stackars studenter

Idag både blåser och regnar det som bara den. Stackars de som ska ta studenten idag... Kul att springa ut i ösregn. Jag kommer ihåg hur fint väder jag hade på min student: sol och tillräcklig värme för att inte behöva ha tröja på sig. Jag kan inte fatta att det gått hela tre år, helt sjukt. Det var en av de absolut roligaste dagarna i mitt liv. Allt var perfekt.

Min kusin tar studenten idag och vi ska dit för att fira honom senare i eftermiddag. Deras tält hade blåst sönder i natt, så vi får vara inne i deras hus istället. Det blir nog bra det med... Men det är ju tråkigt att vädret ska vara så här kasst just idag.

Men får väl säga grattis till alla som tar studenten :)

Regn, regn och åter regn

Det regnar och regnar och regnar... vad är det här för sommar egentligen? Fast det är ganska mysigt när man bara ska vara hemma....Tur att jag hann med min powerwalk innan det började regna. Efter promenaden var klockan nästan tolv och jag bakade scones. Jag älskar scones.

Jag har även plockat undan lite här, spelat lite saxofon och försökt skriva på hemtentan. Det går segt, kan jag tala om. Jag vill inget hellre än att vara ledig. Jag tänker bli klar med hemtentan den här veckan, så det så. Nu ska jag med mamma och handla och lämna tillbaka filmer till biblioteket. Videobutiken här håller på att byta ägare, så de har stängt...Så man får hålla tillgodo med bibliotekets hyrfilmer.


Ljud i saxofonen igen



Jag fick ett infall - att börja spela saxofon igen. Min mamma (som själv spelade sax under sin uppväxt) jublade när jag tillkännagav nyheten. Så efter middagen var jag nere i källaren och hittade den dammiga saxofonlådan. Bar upp den till köket och öppnade den. Nostalgin sköljde över mig. Tänk att jag inte haft uppe saxofonen på typ sju år. Det är galet lång tid. I början kände jag att jag inte kom ihåg någonting, inte vilka klaffar som representerade vilken ton... Men när jag spelat ett tag, så började det komma tillbaka. Det som var allra jobbigast var att det gjorde så ont i kinderna och munnen. Jag lyckades inte spela så många toner innan jag var tvungen att pausa någon sekund - dels på grund av trötthet i munnen och dels på grund av att mina lungor tycktes ha tömts på luft. Men munstyrkan kan man lätt träna upp - ska försöka spela lite varje dag.

Jag började spela saxofon när jag gick i fyran och alla skulle välja varsitt instrument. Jag spelade ända tills jag gick i nian. En gång i veckan hade jag privatlektion och en gång i veckan spelade jag i en blåsorkester. Varför jag slutade? Det undrar jag med. Då var det för att jag nog tyckte jag hade tröttnat och på att det var jobbigt (läs pinsamt) att bära runt på den där stora svarta väskan. Nu i efterhand så inser jag hur löjligt det var - varför skulle det vara pinsamt att spela ett instrument?

Min mamma påminde mig om att min senaste (sista) saxofonlärare hade sagt att jag kunde bli hur bra som helst. Några veckor senare, la jag saxofonspeladet på hyllan. Hur kunde jag göra det?! Jag var faktiskt bra, hur kunde jag bara slänga bort det? Jag ångrar det nu... innerligt. Men jag ska bli bra igen. Det blir ett av mina projekt den här sommaren.

Mina första dikter

Jag har en skrivbok där jag har skrivit dikter sedan min första dikt skrevs, den 7:e septemter 2003, snart sex år sedan, galet. Den 7:e september 2003 var också dagen då min älskade Gracie (min första kanin) plötsligt gick bort. Det var saknaden efter henne som min första dikt kom att handla om.

I början skrev jag dikter på rim - nu i efterhand är jag nöjd med några av rimmen, men vissa rim skriker det nödrim om. Vissa dikter är jag nöjd med, medan andra är fåniga. Det är kul att läsa dem nu och minnas vilka känslor jag kände, vilka tankar som snurrade i mitt huvud. Men vissa dikter gör ont att läsa. Många av dikterna skrevs under en period då jag mådde väldigt dåligt, då jag kände mig värdelös, ensam och utanför. Vissa dikter som handlar om hur ful och äcklig jag tyckte att jag var,  hur fel jag var, hur misslyckad jag kände mig, väcker minnen som inte är så roliga, till liv.

Jag tänkte bjuda er på några dikter från min tidiga "skrivarkarriär" (haha, skämtåsido - det finns ingen karriär att snacka om).

Min Gracie - 7/9-03 (första dikten):
Tårar riner, tårar torkar,
utan dig vet jag inte om jag orkar.
Kinder blöta, klump i magen,
detta är den absolut värsta dagen.
Du var trött, du försvann,
sjukdomen över dig vann.
Du var så söt, du var så glad,
du gillade att äta maskrosblad.
Du togs bort, du försvann från mig,
men kärleken till dig kan ingen ta ifrån mig.
Jag är så ledsen, jag gråter så,
jag önskar att allting var som då.
jag höll dig i mina armar tills ditt hjärta sutade slå,
tills ditt medvetande inte längre gick att nå.
Jag hoppas att du gillade att vara hos mig,
för jag älskar dig.
Så mycket, så mycket, min Gracie.
Du kommer alltid att finnas i mitt hjärta.

Kommentar: Dagen innan hade Gracie mått bra, hon hade varit som vanligt. Men den 7/9-03, märkte vi direkt att et var något som var fel. Gracie var hängig och åt inte som hon brukade. När hon inte blev bättre under dagen, körde vi in henne till djursjukhuset. Hon var riktigt dålig. Veterinärerna tog in henne direkt och sa att chanserna att hon skulle klara sig var små och undrade om vi ville försöka ändå, trots att det kostade extra pengar. Självklart ville vi det, men tyvärr fanns det ingenting veterinärerna kunde göra. De gav henne en spruta och hon fick ligga i mina armar medan giftet sped sig i hennes kropp. Men eftersom hon var så dålig, så fungerade inte hennes blodcirkulation som den skulle, vilket innebar att det dröjde länge innan hon dog. Det var hemskt. Veterinären sa att det kändes bra för henne att få vara nära någon så här på slutet. Jag minns hur oerhört ledsen jag var, det gjorde så ont. Att komma hem och hitta tussar från hennes mjuka, gråa päls på gräsmattan var olidligt. Att veta att hon var borta och aldrig skulle komma tillbaka gjorde så ont inuti. Ni kanske tycker att det är löjligt att må så dåligt över en kanin, men hon betydde så oerhört mycket för mig. Och jag hävdar att man fäster sig lika mycket vid en kanin som vid exempelvis en hund - kaniner har också personligheter. Jag kan inte skriva det här utan att tårar börjar rinna, trpts att det har gått hela sex år sedan det hände.

Livet - 13/9 - 03:
När solen går ner,
och man fullmånen ser,
önskar man sig mycket mer.
Saker man inte kan få,
mål som är omöjliga att nå.
Ofta undrar man varför vissa saker sker,
varför bara vissa människor ler.
Att det bara är vissa som finner lycka,
det är konstigt kan man tycka.
Vissa frågor har inget svar,
finn dig i det så är du rar.
Vissa människor svälter,
andras liv bara välter.
Vissa har inga pengar,
inte heller några sängar.
Andra har allt,
utan att tycka att det är ballt.
Man ber och ber,
om att ha något mer.
Ingenting är givet,
absolut inte livet.

Kommentar: Den här dikten var den tredje dikten jag skrev. Den innehåller exempel på nödrim. Men jag vet inte, jag är nöjd med själva rytmen och själva budskapet...

Löv faller ner - 13/9 -03
Löv faller ner,
tårar rinner när ingen ser.
De rinner för sorgen man bär,
löven faller för att hösten är här.
Snöflingorna faller tätt,
man kan inte dölja skrattet.
Man skrattar för att allt är kul,
snön faller för snart är det jul.
Livet är en berg- och dalbana, upp och ner.
Den stannar inte hur mycket man än ber.

Flickan han drömt om - 19/3- 04
Plötsligt stod han där i dörröppningen.
Hon var som fastfrusen, varför visste ingen.
Det är ju han sa en röst inuti,
inga passar bättre ihop än vi.
De var som främlingar för varandra,
de var precis som alla de andra.
Hon ville ta hans hand,
för att visa att emellan dem fanns ett band.
Ett band som ingen skulle få förstöra,
men just nu var allt i en enda röra.
Hon ville krama honom hårt,
visa honom att hon var precis hans sort.

Varför såg hon så konstigt på honom?
Han som hade velat visa dem.
Ville hon inte ha honom hos sig?
Tänk om han frågade och hon sade nej?
Han tittade bort,
en sekund så kort.

Plötsligt sprack hennes ansikte upp i ett leende,
han fick sin bekräftelse:
Detta var flickan han drömt om.

Kommentar: Inspirationen till den här dikten fann jag i Sara Kadefors bok "Sandor slash Ida". Det var en uppgift i skolan. Jag vågade faktiskt läsa upp den här dkten för klassen.

Väntar (på dig) - 2/8 - 04
Jag väntar på dig,
det har jag gjort i hela mitt liv.
Jag kommer aldrig att sluta.
Då skulle allting rasa.
För då skulle det inte finnas något
som tar mig bort från det onda.
Jag väntar och väntar.
Väntar på att du ska älska mig.
Väntar på att du ska värma mina frusna fingrar.
Mitt hjärta värker av längtan till dig,
snälla kom fort,
bara du kan laga den del av mig som inte är hel.
Jag väntar på dig. Du som är den rätte.
Väntar på att du ska komma och förändra mig.
Förändra världen.
Göra den bättre.
Göra den mindre kall.


Kommentar: Jag väntar fortfarande, haha. Denna tycker jag är på gränsen till löjlig, men jag bjuder på den ändå.

Life is - 23/1- 05
Life is like eyes,
often light, dark sometimes.
The eyes show if you're happy,
or if you have a day of feeling crappy.
Everybody has days like that.

You can't know what's going to happen tomorrow,
it can be a day of happiniess, or a day of sorrow.
Life changes very fast,
live every day as if it is your last.
Because you never know.

Some days are so hard, that you feel like dying.
That's not tru, you're only lying.
Because in every life there's something to love,
if not, soon happiness is coming like sent from above.
Please trust me.

Life is a chain of days, and every day is special.
One day can be very exciting,another day you're feeling "casual".
Life is often light, but dark sometimes.
Just like eyes.


Kommentar: Detta var också en dikt som skrevs på grund av (tack vare?) ett arbete i skolan. Engelska har aldrig varit mitt starka ämne i skolan, men hoppas denna var hyfsat korrekt. Annars får ni gärna säga till.


Nej, nu orkar ni nog inte mer. Kommentera gärna - ge konstruktiv kritik. Jag kan ta tips på saker som kan bli bättre.

Hamnade i åskoväder

Jag var ute och sprang innan och hamnade i värsta åskvädret. Det regnade och åskade ganska mycket, det var läskigt... Jag gillar inte åskan. När jag kom innanför dörren var det som att himlen öppnade sig och regnet ÖSTE ner. Jag såg även blixtar på himlen. Så det blev en kort löptur - tog mig hem så fort benen bar mig typ. Ska väl försöka ta mig ut på en promenad senare, om nu regnet vill sluta falla.

Hörs sen.

Ner i träsket

Jag har hållit mig uppe ett tag nu, men idag föll jag igen.... ner i shoppingträsket! Men jag hittade en hel del fint:  

  • En mönstrad tunika från BikBok - 349 kr
  • Ett par jeansshorts från BikBok - 299 kr
  • Ett par jeansleggins från H&M - 199 kr
  • En bikiniöverdel från H&M - 99 kr
  • En ögonskugga från H&M - 79 kr.
  • Två ögonskuggor från Kicks - 59 kr styck.
  • Hårband från Gina Tricot - 69 kr
  • Två förpackningar med linsvätska - 75 kr styck
  • Sminkborttagningsmedel - 45 kr

Gaaaah. Jag ruinerar mig själv. Hoppas skattepengarna kommer snart. Utan något krångel. Bilder på kläderna kommer inom kort.

Imorgon SKA jag arbeta med hemtentan...känns inte alls kul kan jag tala om. Men nu vill jag bara ha den gjord så att jag kan slappna av sedan...


Hyllning till Skåne

Jag älskar de skånska vidsträckta åkrarna.
Jag älskar ljudet av grus under fötterna,
när jag promenerar på de långa grusvägarna.
Jag älskar när den rödgula flaggan vajar i vinden.
Jag älskar den lilla hamnen med de små båtarna,
och alla människor som är där och äter glass
eller snickrar på ett rött litet skjul,
så fort solen kommer fram med sina varma strålar.
Jag älskar närheten till havet.
Både en varm sommardag när solen gör havet glittrande
och när blåsten framkallar stora vågor med vitt skum.
Jag älskar havslukten och kluckandet när vattnet slår mot stenarna.
Jag älskar synen av gårdar och av vindkraftverk som snurrar i vinden.
Därför vill jag en dag tillbaka till den skånska landsbygden.

I Skåne

Nu är jag i Skåne! Känns härligt att gå den vanliga, välbekanta promenadrundan igen. Förutom promenaden har jag spenderat eftermiddagen framför Guitar Hero, det är sjukt kul!

Hm..har inte så mycket att skriva. Ska försöka fixa ny design här på bloggen, kul med lite förändring.

Tycker det är synd att ni inte kommenterar... Men kan ju knappast tvinga er ;) Har ni inga kommentarer så har ni inte.

Parents in town

Nu har jag kommit hem från stan. Har varit ute och ätit med mina föräldrar som är här för att hämta mig. Jag har ju ganska mycket packning eftersom jag ska vara i Skåne i nästan tre månader. Det är väldigt snällt av dem att komma och hämta mig! Min kära mamma hjälpte mig till och med att städa upp i min kaosartade lägenhet, så nu är det välstädat här, kan ni tro! Jag älskar doften av en lägenhet med  nyligen våttorkade golv...

När jag och mamma hade städat gick vi ner till stan och gick i lite affärer..Jag behöver en ny bikini, men hittade naturligtvis ingen som passade, men provade i och för sig inte så många. Mamma köpte ett par byxor på Kappahl... Jag hittade massa snygga kläder som jag ville prova på Gina, men de ville inte släppa in mig i provrummen, eftersom de snart skulle stänga. Men det var fem minuter kvar, så jag hade hunnit prova något plagg i alla fall. Men vi får hålla tummarna för att de snygga plaggen även finns på Gina i Helsingborg.

Därefter gick vi och åt en god glass på Bosses... mums. Sedan gick vi till hotellet mina föräldrar bor på och mötte upp min pappa. Efter att vi varit på deras rum ett tag, gick vi till Stora Torget för att äta. Efter mycket velande (som vanligt eftersom vi är veliga familjen) hamnade vi på en uteservering. Jag och mamma åt hamburgare med jättegoda, tjocka pommes frites och pappa åt en stor räksmörgås. Det var gott. Och nu är jag här och ska snart lägga mig och läsa tror jag.

Min student 2006

Igår lovade jag ju att ni skulle få se bilder från min bal och student 2006 (om nu någon skulle vara intresserad). Här kommer några bilder, först från balen och sedan från studenten.



Ursäkta hållningen på detta foto.


Vi tyckte det var lite kul att ta en bild med värsta opassande bakgrunden - massa bråte och skit.


Frisyren bakifrån.


Och från sidan.


Studenten med mössa och allt :)


När jag precis hade sprungit ut. Träffade släkten och fick massa blommor i band runt halsen.


Sedan var det dags att gå i studenttåget ner till hamnen.


Både jag och Alexandra klämde in oss i pappas lilla bil. Sedan åkte vi runt i Höganäs City och blåste i våra visselpipor. För vi hade ju tagit studenten!


Efter bilturen bjöds det naturligtvis på mat ute på vår altan. På kvällen blev det fest i Helsingborg.

Det var bilderna från studenten. Jag var inte riktigt på humör på balen, men studenten var nog den roligaste dagen i mitt liv. Jag kan inte fatta att det redan gåt tre år sedan jag sprang ut genom skolans dörrar med min vita mössa på huvudet. Galet vad tiden går....

Men det var en bra avslutning på tre annars inte så bra gymnasieår...


Varför sol när jag vill ha regn?

Åååååh varför ska det alltid vara sol på kvällarna när man vill att det ska regna och blåsa utanför fönstret? Jag blir så lockad av att gå ut, får ångest av att vara inne när solen skiner. Men jag måste hinna städa också...

Dags att sätta igång.

Höstväder

Shit vad det är kallt ute...brrrr. Riktigt höstväder. Det är grått, blåser och regnar till och från. Nu har jag precis kommit hem från biblioteket (jag har både letat litteratur och förtidsröstat) och jag tänker inte gå utanför dörren mer idag. Jag hade tänkt springa en runda nu ikväll, men det struntar jag i... Jag orkar inte och det är för tråkigt väder ute. Kanske tar en sväng imorgon förmiddag istället.

Nu ska jag steka pannkakor!

Före & efter min käkoperation.

För ungefär ett år sedan hade jag precis kommit hem från sjukhuset och låg jag i min mammas säng med ett svullet och blå-lila ansikte. Jag låg där i mörkret och tyckte synd om mig själv, medan min syster hade sin studentmiddag. Jag varken orkade eller ville visa upp mitt fruktansvärda, svullna ansikte. Jag tyckte jag såg ut som ett monster. Ont hade jag också och jag fick bara äta flytande och mycket, mycket lättuggad mat. Den 2:a juni 2008 genomgick jag en käkoperation, för att bli av med mitt överbett (för er som inte visste det). Jag kan inte fatta att det redan har gått ett år.

Igår när jag skulle visa min balklänning för Amela på min bilddagbok, råkade jag klicka in på andra bilder och slogs av vilken skillnad det faktiskt är mellan hur mina tänder såg ut innan respektive efter operationer. Här kommer lite jämförelsebilder. Jag vet att jag har publicerat lite sådana bilder i min förra blogg, men jag tror jag har läsare som följer den här bloggen, men som inte följde den förra.

INNAN OPERATIONEN






EFTER OPERATIONEN:







FÖRE-EFTER


Här tycker jag att skillnaden är stor. Titta hur klumpiga tänderna såg ut på första bilden... Jag är så GLAD att jag gjorde operationen, det är nog det bästa beslut jag tagit i hela mitt liv Och nej, det var inte bara utseendemässiga skäl till att jag gjorde den. På grund av mitt överbett hade jag svårt att bita av saker, jag kunde inte stänga munnen.

När jag var ute i Helsingborg en gång (innan operationen) träffade jag på en kille som kände igen mig som "hon med tänderna". Det var mindre kul kan jag tala om.

Det var en jobbig tid, att först operera bort fyra visdomständer under sövning, sedan få tandställning för andra gången och gå med den i ca 1 ½ år, sedan oroa sig för att sjuksköterskestrejken skulle sätta stopp för operationen (tack och lov tog strejken slut bara några dagar innan min operation). Sedan var det jobbigt att bli opererad och ligga på sjukhus i två nätter (hade aldrig gjort det förut) och därefter leva på flytande kost i några veckor och ha väldigt ont och dessutom se ut som ett monster. I flera veckor efter hade jag blodsmak i munnen, vilket inte var så trevligt kan jag tala om. Sedan skulle man ha tandställning i ett halvår till. Men det var värt det. Nu är det klart och jag är så glad att jag tog mig igenom det.

Min syster tog bilder när jag låg på sjukhuset med sin mobil. Om hon kan lägga in dem på datorn och skicka till mig så kanske jag lägger ut en förnedrande bild här, haha. Vi får se... Kanske jag även lägger ut lite gamla bilder här på bloggen senare, från studenten och balen t.ex. Kan kanske vara kul.


Dagens sysslor

Jag spenderade flera timmar på biblioteket, kanske inte fick jättemycket gjort. Men jag var i alla fall begravd av böcker typ, fast ingen som var så där toppenbra... Jag orkar inte oroa mig mer i alla fall.

Jag var och hämtade ut mitt pass idag, det gick bra, utan något krångel. Men jag ser inte klok ut på fotot... Eftersom jag har sidbena så är det mycket mer hår på ena sidan... Jag hade glömt fluffa till håret som ligger på andra sidan... Dessutom ser jag jätteallvarlig ut, men man fick ju inte le.

Böckerna från BUH (Barn- och ungdomshabiliteringen) är också tillbakalämnade. Men egentligen skulle jag lämnat dem i receptionen, men eftersom den var stängd idag igen, när jag kom, så gick jag upp och lämnade dem direkt till min f.d handledare.

Och så har jag gått en massa. I regnet. Det är faktiskt skönt att gå i regn. Om man har en regnjacka med huva. Och ätit på Subway har jag också gjort, eftersom jag ätit där så många gånger nu att jag hade skramlat ihop tilräckligt med stämplar för att få en gratis sub (macka). Gratis är gott. Fast jag var tvungen att köpa en mellanläsk, så 16 kronor fick jag betala. Men helt okej pris tycker jag!

Nu ska jag gå över till Amela och kolla på film med henne och Lovisa.

Puss.

Ps. Jag har beställt en personlig kalender här: http://www.personligalmanacka.se/ Den är inte så billig, men bra att få den precis som man vill ha den.


Överskriden gräns.

Jag  mår lite bättre idag, det känns inte lika tungt längre. Det kommer att ordna sig och även jag kommer att få sommarlov inom en relativt snar framtid. Jag var inte ensam om att inte klara tentan, det var sammanlagt 13 som inte klarade den och 21 som klarade den. Det är klart att jag tycker synd om alla andra som inte heller klarade den, men på sätt och vis känns det skönt att inte vara ensam.

Jag kan idag se att jag överreagerade lite igår. På en föreläsning om autism så berättade föreläsaren att alla människor har en gräns där ett utbrott sker (på ett eller annat sätt) och att den gränsen kan nås om man råkar ut för en massa saker som går fel på en dag. (Kopplades till autism genom att de med autism vaknar på en nivå som ligger närmare den där gränsen än vi som inte har autism). Jag kunde starkt koppla min gårdag till den delen av föreläsningen:

  • Jag var inte nöjd med min insats på seminariet - jag blev återigen besviken på mig själv. Kommer jag någonsin att lära mig prata inför folk?
  • Jag skulle lämna tillbaka böcker på Barn- och Ungdomshabiliteringen, men receptionen hade lunchstängt, så jag kunde inte lämna tillbaka dem.
  • Jag fick underkänt på något i skolan för första gången i mitt liv. jag var 1 poäng ifrån godkänt på tentan. Hade jag bara läst en enda föreläsning lite mer noggrannt så hade jag klarat den. Det är irriterande.
  • Jag fick veta att man var tvungen att ha referenser i hemtentan, vilket innebär att jag är tvungen att stanna kvar i LInköping tills jag har gjort den eftersom alla böcker finns här. Jag får därmed bråttom att både hinna med det och städningen innan jag åker hem på söndag.

Dessa punkter i kombination med att jag redan innan var på bristningsgränsen på grund av all stress de senaste veckorna, i kombination med min skoltrötthet och att jag känner mig helt utmattad allmänt, gjorde att min gräns för vad jag klarade innan jag bröt ihop var nådd. Men under natten har jag sovit bort i alla fall lite av frustrationen och upprördheten. Och jag känner mig lite gladare i alla fall.

Idag fick jag ett sms från Polisen att mitt pass hade kommit. Men det blev ju krångel när jag beställde det. Jag sa att jag ville hämta ut det i Helsingborg, men polisen glömde skriva in det... Så hon fick skriva en lapp om att passet skulle skickas från Linköpings polisstation till Helsingborgs. Men eftersom passet redan nu hade kommit fram till Linköping och jag är kvar i stan, så jag ringde och bad dem att inte hämta passet. Det löste sig ganska smidigt för en gångs skull. Men det var inte det lättaste att få tag på rätt person att prata med. Polisen har ju avskaffat alla lokala nummer, man måste först ringa det nationella numret, trycka in att man vill prata med en telefonist, kommer till Polisen i Östergötland som i sin tur kopplade vidare till Linköpings station. Det hade ju varit mycket smidigare att bara kunna se numret till Linköping direkt på hemsidan, men nej.

Nu ska jag göra mig i ordning och sen bege mig iväg till dels Barn- och Undomshabiliteringen, till Polisen och så ska jag slutligen landa på HUB för att arbeta med hemtentan. Sedan hem och städa. Och förhoppningsvis hinna kolla film med Amela och Lovisa ikväll.


Ledsen



Anledningen till att jag tog foto på mig själv när jag var ledsen, var att jag var nöjd med hur håret låg (för en gångs skull). Jag trodde inte tårarna skulle synas på bilderna. Men nu när de ändå gjorde det, kan de få illustrera hur jag känner mig idag. Jag kände mig dålig och var ledsen för det efter praktikseminariet och sedan fick jag tentaresultatet och blev ledsen för det (trots att jag egentligen visste att jag inte skulle få godkänt). Det har med andra ord inte varit en så bra dag. Och för att spä på det negativa ännu mer, så var mina ben segare än sirap idag när jag sprang. Varje steg framåt var jobbigt och jag fick verkligen tvinga benen att springa.

Men kvällen på Flamman blev trevlig, men kort. Men kände mig väl inte på topp då heller. Men att umgås med vänner muntrar ju alltid upp en... Synd bara att man var tvungen att sitta ute nu när det var Sommarpub på Flamman.... Det var svinkallt.

Ps. Jag vet att jag kanske överreagerar för en misslyckad tenta. Det är inte hela världen, egentligen. Men jag är så trött på skolan, den står mig upp i halsen. Jag känner mig utmattad och i behov av vila. Och så måste jag göra ytterligare en uppgift. Plus att den måste göras innan söndag för då kommer mina föräldrar och hämtar mig. Och alla böckerna finns här. Och då ska jag dessutom ha hunnit städa lägenheten. Tänker inte komma tillbaka till ett kaos när jag kommer tillbaka till Linköping i höst. Ni som vill får kalla mig gnällig, ni får tycka att jag saknar perspektiv. Ni får tycka vad ni vill. Jag har rätt att känna som jag känner och jag har rätt att skriva det här, i min blogg. Så det så.


Så jävla misslyckad.

Jag klarade inte tentan heller, som befarat och det känns så sjukt jobbigt. Jag kan ingenting. Att man ska ha referenser till det man skriver i tentan, är ångestframkallande. Var fan ska jag hitta om alla dessa faser i olika modeller?!?!?!?!

Aldrig blir det sommarlov, det tar aldrig slut. Jag orkar inte. På allvar. Jag måste städa och lämna tillbaka böcker och allt annat som hänger över en. Jag har lust att bara hoppa av och skita i alltihopa. Ni kanske tycker jag är löjlig som säger så efter att ha misslyckats på en tenta, men det är så det känns. Jag är så ledsen och besviken på mig själv. Och stressad.

Jag vet inte om jag orkar gå och äta hamburgare ikväll heller..kul att fira att man har kuggat första tentan. Fan.

Sommarlov.

Nu är alla examinationer gjorda, jag ska bara kolla igenom praktikuppgiften en sista gång. Jag är allt annat än nöjd med min praktikseminarium-insats idag (rollspelet), men jag hoppas hoppas hoppas jag blir godkänd i alla fall. Vi får väl se.

Nu är det i alla fall sommarlov, även om vädret inte är det bästa.

Dags att springa en runda.

Ps. Nej, jag är inte så glad som jag trodde jag skulle vara vid den här tidpunkten. Vilket delvis beror på att seminariet gick dåligt.

GLAD!

Här kommer ett positivt inlägg, för en gångs skull, var jag nära att skriva. Men imorgon får man veta om man klarade tentan igår, men det vet jag att jag inte gjorde. Tidigare var det sagt att om det var fler än fem som blev underkända på tentan så skulle det vara omtenta den 27 augusti. MEN nu är det ändrat, till det bättre. Istället för omtenta blir det hemtenta på de frågorna som var med på tentan igår (om jag förstod saken rätt). Det känns som en oerhörd lättnad. Sommaren är inte förstörd.

Jag och min syster har bestämt att förmodligen ta en sista minuten i augusti istället. Vi känner att det är bättre att ta det då, så man har något roligt att se fram emot. Jag längtar och hoppas verkligen att det blir av! Nu blir det jobb midsommarhelgen istället, liksom de senaste tre midsommarhelgerna. Men jobb på midsommar = bra betalt. Och det gillar jag skarpt!

Nu är det bara ett rollspel kvar, som jag tror att jag ska överleva. Sedan är det lov. Jag kan inte fatta att det är sant. Då ska jag få tid att städa min lägenhet som är i fullkomlig kaos. Det ska bli så fint och rent. Men städningen börjar på torsdag.

Imorgon kväll blir det hamburgare på Flamman med vännerna. Det ser jag fram emot, känns inte som att man har umgåtts på år och dar. Det blir som en liten avslutningen på den här terminen, innan alla tar sitt pick och pack och åker hem över sommaren (de flesta i alla fall). Så det ska bli trevligt. Och gott.

Mina föräldrar har lovat att köra upp och hämta mig och alla mina grejer i helgen. Jag ska ju ändå vara hemma i nästan tre månader, så man vill ju ha med nästan hela garderoben. Man vet ju aldrig vilka kläder man kan få användning för.

Detta var väl ett positivt inlägg??! Jag är GLAD!

Skolångest

Jag är så trött så trött. Har spenderat de senaste två timmarna med att försöka skriva om/strukturera om min praktikuppgift (ett arbete om terapeutiska lösningar). Jag hatar att ha en text som är färdigskriven och som man är nöjd med, men som inte riiiktigt passar ihop med uppgiftens instruktion. Jag hatar att formulera om mig och flytta saker i en text som redan är skriven. Många gånger tycker jag nästan det är lättare att skriva om texten helt. Men jag tror jag fick ihop det ganska bra till slut. Men tro inte att jag får gå och lägga mig än. Nej, först ska en instruktion till ett hemskt rollspel skrivas också. Jag hatar att spela teater och rollspel och skit. Det är inte min grej. Okej, jag använder ordet "hatar" mycket, men det är mycket som jag hatar just nu. Jag är så trött på skolan att jag kan kräkas.

Dessutom vill min dator inte samarbeta, den bara hänger upp sig hela tiden och det gör mig gaalen.

Var ute och sprang innan, det var skönt. Sprang lite längre än jag brukar, (fast inte lika snabbt)  tog dock inte tiden. Det är så skönt att vara ute och springa när det är fint väder, jag älskar det. Så avkopplande och man får en sådan skön känsla efteråt.

Hm..vad kan man mer skriva...  Nej det får räcka så för idag helt enkelt.

Sov gott. Det ska jag göra, om jag får gå och lägga mig någon gång vill säga.


Gick åt helvete

Jag kan tala om för er, gott folk, att tentan gick åt helvete (rent ut sagt). Jag kunde inte en fråga. Det var extreeemt specifika frågor och man fick dessutom bara ynka fem minuter på sig att läsa frågan och komma fram till ett svar. Fanns med andra ord ingen tid att tänka. Och jag hade läst på helt fel saker...så det lär bli omtenta i slutet av augusti...Inte så kul, men jag överlever.

När jag kom hem la jag mig ute i solen för att få lite färg. Den här gången hade jag smort in mig med solskyddsfaktor.... så jag har inte bränt mig...men å andra sidan tror jag inte att jag fick så mycket färg. Men jag orkade bara inte ligga där längre i det gassande solskenet. Det är ju inte lite hett ute... Nu ska jag väl försöka ta tag i plugget igen...


Vad gör det om 100 år?!

Nu sitter jag och skummar föreläsningsanteckningar. Shit vad jag inte kommer att klara tentan... Men vad gör det om 100 år?! Det ska bli min nya inställning, haha.

Efter tentan ska jag minsann unna mig att ligga ute i solen och sola någon timme (dock inte axlarna som fortfarande är illröda och svider sedan jag brände mig i lördags). Och jag ska unna mig en löprunda ikväll också... Men annars blir det plugg i eftermiddag/kväll också... Inte kul.

Men snart är det över.


RSS 2.0