Dag 2: Mitt blivande yrke

Jag pluggar som sagt till logoped och blir färdig nu till sommaren. Det känns konstigt att dessa studieår har gått så himla fort. Det känns som det var relativt nyligen vi stod där i våra röda hättor och inte kände någon och inte kände till staden. När allting var så nytt och jag knappt hittade hem från stan. Men åren har rullat på och nu är vi inne på sista året. Man kan säga att det är sista terminen nu med klassen för nästa termin är det bara uppsats. Jag har lite delade känslor inför det här med att sluta... Jag är fruktansvärt trött på själv pluggandet, men har inte riktigt fått nog av studentlivet. Och självklart längtar jag efter att få komma ut och jobba som logoped, det kommer bli fantastiskt roligt!

Vad är då en logoped? Nej, vi håller inte på med fötter... Och vi är inte talpedagoger, även om det sistnämnda ligger lite närmare verkligheten än det förstnämnda. Vi jobbar med att hjälpa personer med olika former av kommunikationssvårigheter till följd av t.ex. röstproblem, barn med avvikande språkutveckling, vuxna som har fått afasi/dysartri (språkstörning/talstörning till följd av hjärnskada), personer som stammar... Vi jobbar även med språk och tal hos personer med olika typer av medfödda funktionshinder, t.ex. utvecklingsstörning, autism och CP-skada. Här är så kallad Alternativ och Kompletterande kommunikation (AKK) en viktig del. Logopeder jobbar även med dyslexiutredning och dysfagi (sväljningsstörning).

Jag tycker alla områden inom logopedin är intressanta. Och för varje praktik blir jag mer och mer säker på att det är det här jag vill jobba med. Jag kan inte tänka mig ett roligare eller mer intressant jobb än logoped. Tänk att få möta så många människor i jobbet och försöka hjälpa dem med något så viktigt som språk, tal, röst, sväljning och kommunikation generellt. Jag brinner verkligen för det här och det känns så oerhört skönt. Jag vet att jag har valt ett väldigt bra yrke som jag kommer att vara nöjd med. Man spenderar ju ändå ganska många timmar på jobbet i sitt liv och då är det viktigt att man trivs, inte sant?

Kommentarer
Postat av: elin

härligt att du känner att du valt rätt och brinner för det här! Kan du smitta av dig lite för just nu skulle jag inte vilja jobba med det för allt smör i småland?

2010-11-23 @ 08:13:51
Postat av: Bex

Elin - av ren nyfiken - varför? Du får bli vårt framtida forskarhopp!

2010-11-23 @ 12:39:36
Postat av: lovisa

allt bra?:)

2010-11-23 @ 14:33:43
URL: http://lavitadilovisa.blogg.se/
Postat av: elin

rebecka... det har gått så långt att jag inte ens kan tänka mig att forska. den biten kanske vänder men jag har till 99,9% bestämt att jag aldrig kommer jobba som logoped och mår väldigt bra av det beslutet. borde tagit det tidigare bara=P

2010-11-23 @ 16:58:59
Postat av: Hanna

Elin: Åh vad synd att du känner så inför yrket... förstår att det är ännu svårare att hitta motivationen att plugga när du inte vill jobba som logoped... Hur kommer det sig att du inte vill det?

2010-11-24 @ 07:37:17
URL: http://underbarochalskadavalla.blogg.se/
Postat av: elin

hittar ingen motivation alls faktiskt, inte ens stressen kan få fart på mig. Klockan är över ett och jag har inte läst dysartri, dysfagi eller afasi vare sig nu eller d eveckor vi skulle...

hmm, det känns inte rätt helt enkelt. skulle kunna vara barnslig och säga allt jag stör mig på och som jag känner inte passar mig men jag ska för en gångs skull vara mogen och svävande och säga att det inte känns rätt, är rädd att vara extra hård mot yrket nu när jag är tentasur=)

2010-11-24 @ 13:13:18

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0