Underbar & Älskad av alla

I lördags när jag och Erika satt på tåget på väg till Lund så sa Erika att hon inte tyckte att jag var lika blyg nu som jag var när jag gick på gymnasiet. Det var roligt att hon sa det, för det är en utveckling i positiv riktning och det är något jag försökt jobba med hos mig själv. Visst har jag själv tänkt på det, och det stämmer faktiskt! Jag mådde ganska dåligt under gymnasietiden och det dåliga självförtroendet satte sina spår. Men nu när jag mår så mycket bättre, har bättre självförtroende och är mer säker på mig själv så är det mycket lättare att vara mer utåtriktad. Det är klart jag fortfarande är blyg när jag träffar nya människor, framförallt om det är många nya på en och samma gång. Men det är inte alls som förut. Jag vet att jag kan, att jag duger, att jag är precis lika bra som alla andra! Och det är så jävla skönt att känna så!